Den du lär känna kan du förmedla kunskapslust till
Av Maria Bohlin, NE-redaktör

Överraska! Paketera ett seriöst innehåll i vansinniga former. Ställ intresseväckande frågor. Lär dig allt du kan om mottagaren. Så löd några råd från finalisterna till årets Kunskapspris.

Kunskapspriset instiftades för att uppmärksamma kunskapsspridare som vågar tänka i nya banor, goda förebilder som bidrar till att höja kunskapsnivån i Sverige. Priset delas ut i fem kategorier, och var och en av pristagarna belönas med 250 000 kronor, en statyett av glaskonstnären Bertil Vallien samt ära och uppmärksamhet.

Vinnarna korades under en galakväll i Stockholms stadshus. Där tog NE:s utsända chansen att prata med några av finalisterna om hur man förmedlar lusten till att söka kunskap. En sak kom de alla på ett eller annat sätt in på: man måste veta vem det är man vänder sig till och anpassa formen efter mottagaren.

Kronprinsessan Victoria var prisutdelare på Kunskapsgalan. Här är det Peter Kristensson från Nättidningen Svensk Historia som tar emot Kunskapspriset i kategorin Näringsliv.

Utvärdera och tänka om

- Jag är väldigt bra på en sak; att omge mig med duktiga medarbetare, säger Gunnar Bjursell från Vetenskapsfestivalen i Göteborg.

Han och hans kollega Annika Lotzman Dahl står för vardera en av två lika viktiga bitar som skapar en bra vetenskapsfestival: ett seriöst innehåll och en spännande form. Gunnar Bjursell är professor i molekylärbiologi och Annika Lotzman Dahl har jobbat med olika evenemang i Göteborg under många år.

De berättar att festivalen är som ett forskningsprojekt för dem. De måste hela tiden utvärdera och tänka om. Vad fungerar, vad fungerar inte? Vad fungerar för sjuåringar men inte för femtonåriga tjejer? Vilken annan form kan man välja för att presentera kunskapen?

Gunnar Bjursell tycker att kunskap kan bli för tung ibland, för frackklädd. Det kan vara nödvändigt att byta till något ledigare för att kunna nå ut. Men Vetenskapsfestivalen måste vara trovärdig för båda lägren, betonar han, både för forskarna och för allmänheten.

Något nytt av det vardagliga

Göran Grimvall är en pratglad och entusiastisk herre som är professor på KTH. Han har bland mycket annat skrivit populärvetenskapliga böcker och texter till SVT:s program Hjärnkontoret. Han säger att han känner en samhörighet med konstnärer.

- Edvard Munch är min favoritkonstnär. Han tar ju något väldigt vardagligt och gör något nytt av det.

Göran Grimvall kan till exempel göra någon uppmärksam på att V-formen i vattenytan efter en simmande and eller en båt alltid har samma vinkel, 39 grader.

- När man väl har sett det glömmer man det inte, säger han. Det är en igenkännandets glädje, en glädje över en insikt som man påminns om varje gång man ser den där V-formen på vattenytan. Och den komplicerade förklaringen kanske man inte behöver, i alla fall inte just då.

Experimentlusta

När vi står och pratar kommer Klas och Ulla Fresk från vetenskapscentrumet Tom Tits Experiment fram och hälsar. Deras verksamhet försöker väcka intresset för naturvetenskap genom interaktiva experiment som besökarna kan prova på.

De känner redan Göran Grimvall och de börjar prata om några roliga specialballonger som Göran hittade när han var i Sacramento i USA. Man pumpar upp dem med luft och släpper upp dem, och de flyger iväg högt upp i luften, mycket högre än vanliga ballonger.

- Jätteroligt, säger Göran Grimvall. Och samtidigt så lär man sig något om reaktionsdrift med luft.

Sådana ballonger vill makarna Fresk ha till Tom Tits och Göran lovar att försöka ta reda på vem som tillverkar dem.

Klas Fresk berättar att Tom Tits Experiment också driver en förskola. Han menar att förskoleåldern är den absolut viktigaste åldern för att skapa ett intresse för naturvetenskap.

Ulla Fresk tillägger att det riktigt svåra momentet är det mellan det roliga experimentet och förklaringen. Hur behåller man intresset när det väl har väckts? Det verkar vara en utmaning de är beredda på att anta, för de vill starta en friskola på Tom Tits Experiment i framtiden.

Frågor väcker intresse

Eha Kern är lärare och startade 1987 Barnens Regnskog efter att hennes lågstadieelever hade väckt hennes intresse för regnskogen. Organisationen samlar nu varje år in omkring 25 miljoner kronor, som används för att rädda regnskogar från skövling och för att informera om varför det är så viktigt att regnskogen finns kvar.

Eha Kern berättar att de barn som gick i hennes klass under det första året med Barnens Regnskog forfarande är engagerade och intresserade.

- Sara som är 24 år nu kom och berättade att hon var på väg ner till regnskogen, till det område som hon var med och räddade när hon gick på lågstadiet.

När Eha åker ut till skolor och pratar med eleverna om regnskogen brukar hon börja med att ställa en fråga för att väcka intresse. Varför ska vi ha en regnskog? Kanske tror en del elever inte alls att den behövs. Då ställer hon fler frågor. Vad åt du till frukost i morse?

- Kanske åt de cornflakes och drack varm choklad. Då kan jag berätta att både majsen och kakaobönan har sitt ursprung i regnskogen, och vi behöver bevara regnskogen för att bevara en genbank för majs och kakao, säger Eha Kern.

Fyll på med ny kunskap

- Jag använder mig av nätet för att i alla fall teoretiskt få maximal spridning, säger Peter Kristensson från Nättidningen Svensk Historia.

Han tycker att mycket kunskap om historia har stannat inom skrået, bland forskarna själva.

- Vår kunskap om historia är inte statisk, säger han. Ny kunskap måste spridas hela tiden.

Han har medvetet hållit nättidningens layout enkel, det ska vara lätt att hitta. Svensk Historia vänder sig främst till en historieintresserad allmänhet och har omkring 25 000 besökare på sidan varje månad.

Lennart Nilsson, världsberömd fotograf och känd för de flesta svenskar genom de banbrytande bilderna i Ett barn blir till, har ett snabbt och kort svar om hur man förmedlar lust till kunskap:

- Överraska!

Humor och ett begripligt språk

Bredvid Lennart Nilsson står Alexandra Charles och Marie Mian från 1,6 miljonerklubben. Namnet syftar på att det finns 1,6 miljoner kvinnor över 45 år i Sverige. De tycker framför allt det är viktigt att göra budskapet begripligt för alla de kvinnor de vänder sig till.

Deras organisation sprider nyhetsbrev och anordnar runt om i landet seminarier och föreläsningar om kvinnors hälsa. Alexandra Charles berättar att de brukar prata med föreläsarna i förväg och be dem att tänka på att det inte är sina kolleger de föreläser för. Därför gäller det att inte använda termer och svåra ord utan att förklara dem.

- Kunskap får inte kännas för tungt.

Marie Mian berättar att de också försöker plocka fram det humoristiska under seminarierna som de anordnar. Hon tar urininkontinens som exempel. Det är ett tabubelagt ämne som kan vara svårt och genant att prata om. Men om föreläsaren inleder humoristiskt och lockar publiken till skratt så blir det genast lättare att fortsätta.

Intresset för naturvetenskap finns!

Hans Persson är i botten lärare i matematik och naturvetenskap, men ägnar sig numera främst åt lärarfortbildning och bokskrivande.

- Det var mitt förstahandsval att bli lärare, säger han. Jag tycker det är så himla roligt.

Han har valt att inte gå vidare och bli gymnasielärare, en karriärväg som annars är vanlig för lärare. Han menar att det är väldigt värdefullt att han själv kommer från grundskolekulturen när han undervisar blivande grundskolelärare.

- De gillar mig och jag gillar dem. Jag vet vad de håller på med i mellanstadiet.

Hans Persson tror inte alls att det finns för få lärarstudenter som är intresserade av naturvetenskap.

- Jag har en sådan här bunt med intresseanmälningar till mina kurser, säger han och måttar en decimeter med fingrarna. Det finns inte tillräckligt med pengar bara.