Nyhetsredaktör NE – Jag tror inte att jag hade suttit här i dag om det inte varit för den där läraren jag hade i folkskolan. Han lyckades inspirera mig att läsa och intressera mig för saker jag annars inte hade kommit i kontakt med.

Det säger Alf Tönnesson, VD för International Masters Publishers (IMP) och Cydonia AB, med adress Ångbåtsbron i Malmö. NE Nationalencyklopedin AB ingår i Cydonia-koncernen och Kunskapspriset kan sägas vara framsprunget ur en samsyn hos moderbolaget och Nationalencyklopedin om hur viktig inspiration, motivation och kunskap är för all utveckling.

Motivation i botten
Alf Tönnesons folkskoleår i Hälsingborg – som det stavades på den tiden – ligger hela 55 år tillbaka i tiden. Kunskapsprisets historia går inte mer än fem år tillbaka i tiden. Gemensamt för de båda är kunskapssökandet och vikten av goda föredömen och inspirationskällor.

– Jag tycker att Kunskapspriset har utvecklats väldigt bra under de här fem åren. Varje gång jag har varit på Kunskapsgalan har jag inte kunnat undvika att bli synnerligen imponerad av finalisterna. Om jag själv suttit med i Kunskapsprisets jury hade jag genomgående haft väldigt svårt att välja ut en vinnare bland de tre som nominerats i prisets fem olika klasser. Nu brukar jag sitta där på galan och tyst för mig själv gissa vem som vunnit. Ibland har jag haft rätt, men lika många gånger har jag satsat fel eftersom alla de nominerade hade varit värdiga vinnare. Det har varit lika spännande varje år att sitta där och tyst heja på någon som vinnare.

Under en mycket kort period var Alf Tönnesson skollärare i fysik och matematik. Han har även, under sin reklambyråtid, undervisat i media & masskommunikation.

– Båda de erfarenheterna lärde mig hur viktiga de personer är som har i uppgift att undervisa eller utveckla andra människor. För mig är ett effektivt kunskapsinhämtande helt och hållet en funktion av min egen motivation. Den motivationen är i sin tur beroende av den inspiration som någon ger mig. En inspiratör är för mig en person som kan motivera andra människor att få en mycket högre verkningsgrad på allt vad de sysslar med.

Det sist sagda kan ses som den lite mer filosofiska bakgrunden till Kunskapspriset där inspiratörer som har den där speciella förmågan att inspirera andra får en belöning.

Bredd i mitten
Kunskapspriset började sitt liv som en idé att försöka instifta ett pris som ligger i linje med Nationalencyklopedin (NE). NE är en mycket stark symbol för kunskap och NE finns snart i var svensks hem antingen i tryckt form eller via Internet. Kunskapspriset är tänkt som en inspirerande pendang till NE som kunskapsförmedlare.

– Vems idé Kunskapspriset ursprungligen var kommer de lärde att kunna tvista om i framtiden. Nya idéer dyker ständigt upp. Ibland är det du, nästa gång jag och en tredje gång någon helt annan som väcker en idé till liv. Jag brukar kalla det för en pingpongeffekt. Men efteråt, när idén tagits om hand och börjat leva ett eget liv, brukar det vara svårt att peka ut den skyldiga.

– Vi ville ha en bredd i priset. Vi ville inte begränsa det till det ena eller andra området. I stället för att olika kategorier skulle tävla sinsemellan skapade vi ett pris för kunskapsinspiratörer inom skiftande områden. Man skulle kunna säga att Kunskapspriset skulle ha samma bredd som NE har med uppslagsord i alla de möjliga ämnen som tänkas kan.

– Jag kan möjligen ta åt mig äran för att vara den som lyckades inspirera NE:s personal till att vi skulle instifta Kunskapspriset. Nu, efter fem år med priset, känner jag att vi alla vill arbeta för att vi ska fortsätta att dela ut Kunskapspriset. Med årets pris har vi delat ut mer än sex miljoner kronor till olika kunskapsinspiratörer. Lägger man olika kringarrangemang till det och den årliga Kunskapsgalan så har det blivit en hel del pengar genom åren. Jag tycker att det har varit väl använda pengar att kunna premiera och lyfta fram dessa inspirationskällor.

Men även solen har sina fläckar. På en punkt tycker nämligen Alf Tönnesson att Kunskapspriset skulle ha fått ett bättre mottagande, nämligen bland landets ledande politiker.

– Politiker av olika färg har nästan lyst med sin frånvaro i Kunskapsprissammanhang. Maud Olofsson och Lars Leijonborg är de enda ledande politiker som, i alla fall fram till i år, funnits med på de hittills fyra Kunskapsgalor som arrangerats. Det verkar vara en sak att tala sig varm för ”Kunskapssverige” och vikten av ett konkurrenskraftigt samhälle och en annan sak att ge sitt stöd till sådana som på olika sätt vill främja det. Det gör att vi känner en viss besvikelse, även om andra politiker medverkat vid andra NE-kunskapsarrangemang. Kunskapspriset och dess nominerade är värda ett större intresse, och det hoppas jag att både politiker och medier ska uppmärksamma bättre i framtiden och därigenom inspirera ännu fler att inspirera andra.

Inspiration på topp
Kunskapspriset har enligt Alf Tönneson kommit för att stanna. Efter fem år har det kommit en bra bit på väg, så nu är det bara framåt som gäller. Sverige vimlar av kunskapsinspiratörer att på olika sätt uppmärksamma. Kunskapspriset är ett sätt.

– Något som har varit extra roligt med Kunskapspriset är att det ofta delats ut till individer och organisationer som arbetat under ganska små ekonomiska förhållanden. Det har på intet sätt hindrat dem eller minskat deras inspirationskraft, men de har inte haft möjlighet att göra så mycket som de egentligen skulle ha kunnat. Häromåret var det pensionärsorganisationen SeniorNet som med Kunskapspriset i sin hand fick utökade möjligheter att lära sina medlemmar att använda Internet. År 2004 fick fotografen Lennart Nilsson priset. När jag efteråt frågade honom vad han skulle använda prispengarna till sade han: Nu har jag råd att köpa det nya objektiv jag länge velat köpa.

– Kunskapsgalan är viktig tycker jag. Den kan kännas överdådig i överkant, men samtidigt ska man vara medveten om att det är en stor dag för samtliga nominerade. De har valts ut bland hundratals kunskapsinspiratörer runtom i Sverige. På galan är de, var och en i sin kategori, en av tre med möjlighet att i form av 250 000 kronor och en statyett av Bertil Vallien få ett kvitto och ett bevis på att de uträttat något extra stort. Sådant måste helt enkelt ges en festlig inramning, som jag ser det.

Kunskap, kultur och kvinnor

ALMEDALEN: När Kunskapspriset tillsammans med 1,6miljonerklubben bjuder in till seminarium om kunskap och kultur med inte mindre än tre statsråd på scenen är det klart att man blir nyfiken. Det handlar om kunskap, det handlar om kultur men framför allt om kvinnors villkor inom dessa områden. Och den nyfikna blir inte besviken.

» Kunskap, kultur och kvinnor

Vad betyder matematiken i
den globaliserade världen?

REPORTAGE: Attila Szabo, lärare i matematik och en av
2009 års Kunskapspristagare.

» ”Vad är en bra matematiklärare?

Frukostmöte i Linköping

FRUKOSTMÖTE: Det är arla morgonstund.
Representationsvåningen i länsresidenset ligger smygande tyst. Nej, vänta! Klirr från koppar och tallrikar hörs från köket.

» ”Mansionem in lincopia”
» Inslag från P4 Östergötland

Spridningseffektiv entreprenör

Efter ettan kommer som bekant tvåan. Sedan blir det svårare. Inte att räkna, men väl att som entreprenör kunna/vilja/våga ge sig på ännu ett projekt

» Spridningseffektiv entreprenör

Vad har Kunskapspriset
inneburit för dig?

Det har inneburit oerhört många positiva saker. Först och främst var det ju ett erkännande och ett kvitto på att jag lyckats med något. Priset har också öppnat dörrar som gjort att jag kunnat gå vidare och fortsatt inspirera lärare.

» Några frågor till en pristagare

Kunskapens dag 2009 började redan 7.45 på morgonen. Då fanns Kunskapsprisets ordförande Arne Ekman tillsammans med två av årets mottagare av Kunskapspriset i SVT:s morgonsoffa.