Känner du någon som känner någon som känner någon som under sin tid på gymnasiet inom skolans ram drivit ett eget företag? Kunde just tänka det. Det är nämligen på det viset att av landets mer än 700 gymnasier mer än hälften deltar i något som heter Ung Företagsamhet. Vid dessa skolor har genom åren mer än 125 000 elever inom skolans ram drivit ett eget företag.

Ung Företagsamhet (UF) startade i en blygsam skala i Östergötland på ett privat initiativ 1980 och kunde följaktligen fira sitt 25-årsjubileum 2005. Vid jubileumsfesten deltog från politikerhåll sådana tungviktare som dåvarande näringsministern Thomas Östros och nuvarande ministrar som Fredrik Reinfeldt och Göran Hägglund. Idén till Ung Företagsamhet kommer ursprungligen från USA – Young Enterprise – och handlar som namnet säger om ung Företagsamhet. Joakim Thulin vid Ung Företagsamhets förbundskansli i Stockholm berättar mer.

– Vid slutet av 1980-talet fick UngFöretagsamhet ett uppsving i samband med en ny satsa-på-dej-själv-kultur och liknande och det innebar ett uppsving för Ung Företagsamhet. Vid mitten av 1990-talet fick vi en ny trend inom företagandet. Det var då småföretagarna blev hjältar och alla ville hoppa på det här nya tåget. För UF betydde det här ett minst lika stort uppsving. Sedan 1997 består UF:s verksamhet av 24 regionala föreningar och ett förbund med kontoret i centrala Stockholm. Antalet gymnasieelever som deltar i verksamheten har växt från blygsamma 30 1980 till närmare 12 000 elever i dag. Det motsvarar cirka 12 procent av en årskull elever. Dessa elever driver detta som är kärnan i UF:s verksamhet, ett UF-företag.

Hela idén med UF går ut på att man redan i ungdomen ska få upptäcka sina företagsamma sidor. Inom UF handlar det om att varje deltagare driver ett eget företag. Det handlar om helt riktiga företag med riktiga pengar och alldeles riktiga konflikter. En UF-företagare driver sitt företag under skoltid och inom skolans ram med läraren som den viktigaste coachen och det viktigaste bollplanket. Inom UF:s ram finns över 1 000 lärare aktiva runtom i Sverige. Det är dessa lärare som avgör inom vilka ämnen den här verksamheten bedrivs. UF finns på alla program men är ganska baktungt mot det som i dag heter sam/ekonomiprogrammet (tidigare hette det ekonomisk linje). Vad gör då gymnasisterna som är med i Ung Företagsamhet?

– Det mesta. Det är alltifrån nya och mycket innovativa uppfinningar till företag av mer traditionellt snitt. Ett exempel på det förra är 19-årige Joakim i Piteå som uppfunnit en vagga för transport av motorfordon med släp. Hans uppfinning har gjort att man ökat transportsäkerheten med 90 procent mot tidigare. Joakim har på det viset klivit rätt ut i vuxenlivet och fått en massa beställningar. Sedan finns det en väldigt stor grupp företagare inom UF som löser hemmaproblem av olika slag. Det handlar om sådant som på olika sätt underlättar i köket, för barnen eller för hela familjen.

Ung Företagsamhet har totalt en stab på 60 personer fördelade på 24 regionala kontor och en omsättning per år på 40 miljoner kronor som kommer från olika partner. Totalt över landet finns det 1 000 olika stödgivare. Det är allt ifrån privatpersoner och Svenskt Näringsliv till staten genom Nutek.

– UF bidrar med att skapa ramverket för den här verksamheten. Själva företagandet ska bygga på de ungas kraft och företagaranda. UF har olika aktiviteter riktade till skolan. Vi utbildar de aktiva lärarna. Vi ger dem dels en grundutbildning så att de känner till det koncept vi arbetar efter, dels fortbildning inom olika områden. Nyrekrytering av lärare till UF sker framför allt genom mun-till-mun-metoden. Våra deltagare är i åldern 16–20 år med merparten i 17-årsåldern. Det de ofta tycker är det viktigaste med den här verksamheten är att de inte vill uppfattas som elever när de driver UF-företag. De vill vara företagare. De vill äta lunch med andra företagare. De vill gå på sammanträden med andra företagare. Genom oss får de till exempel kontakt med en bank. Där får de ett eget konto som de ska skriva på. UF-företagarna vill vara vuxna helt enkelt. Men bara nästan. Det är en viktig del av vår verksamhet: att i någon mån hålla UF-företagarna på mattan. Exempelvis får de inte låna några pengar, varor eller tjänster till den här verksamheten.

Ett UF-företag är inte en företagsform i juridisk mening. UF-företagen är i stället skapade genom en konsensus i samhället. Maximalt får en UF-företagare ta in 10 000 kronor i ett riskkapital i form av aktier och de som drabbas att köpa sådana är oftast familj, släkt och vänner. Det finns en gräns per individ på 250 kronor när det gäller att få satsa pengar i ett UF-företag.

– Vi ser till att varje UF-företagare har en rådgivare, en mentor, vid sidan av sin lärare. Samtliga affärsredovisningar, affärsplaner och årsredovisningar går in till UF för granskning. De skickar vi sedan tillbaka med ett omdöme. Varje år arrangerar vi mässor i var och en av våra 24 regioner. Det blir ganska stora arrangemang. Till den dimensionen lägger vi in ett tävlingsmoment för de elever som vill. Det kan handla om sådant som bästa vara, bästa tjänst och bästa UF-företag. Vinnarna från de 24 regionerna går vidare till en riksmässa. Dit kommer omkring 600 elever från i snitt 140 företag. Det här sker i maj varje år. Där hålls också en tävling för att kora årets UF-företag.

Det låter ju gott och väl, men entusiasm vid en tävling kan vara en sak, att vara entusiastisk under en längre tid är ofta något helt annat. Eller?

– Vi har följt upp vår verksamhet under 16 år för att se vad som händer med de gymnasieelever som varit med i UF. De äldsta tidigare UF-företagarna är i dag i 40-årsåldern. Ungefär 23 procent som drivit UF-företag på gymnasiet har företagarerfarenhet 10 år efter avslutat gymnasium. Vi har i år även gjort en tvillingundersökning för att se hur våra 23 procent förhåller sig totalen. Där framkom att av personer som inte har någon UF-erfarenhet så är det 13 procent som har företagarerfarenhet. Vi brukar skryta med att vi förmodligen är Sveriges billigaste arbetsmarknadsåtgärd om man tittar på vad det kostar att få fram varje arbetstillfälle. I snitt anställer varje UF-företagare som startat eget fyra personer. Multiplicerar man den siffran över tiden har de genererat mer än 140 000 arbetstillfällen i Sverige. Vårt viktigaste kvalitetsmått är emellertid att titta på hur många av alla våra elever som säger att de skulle rekommendera en yngre kompis att starta ett UF-företag. Där ligger vi på sovjetiskt fantastiska siffror som nästan känns overkliga. Men de siffrorna är granskade av Temo och andra och ligger, håll i er nu, mellan 95 och 97 procent.

Siffror, siffror. Med sådana brukar man kunna säga och lova mer än man riktigt kan hålla. Berätta i stället vad UF-företagandet betyder som kunskapsform.

– Kärnan i det vi gör och det vi för med oss är learning by doing, upplevelsebaserad inlärning. Att faktiskt göra någonting. Slutprodukten är inte det centrala. Det är resan som är målet. Jag tycker att UF är ett jäkligt häftigt sätt att se på inlärning. De lärare vi samarbetar med brukar ofta framhålla att elever som haft tuffa utmaningar i den teoretiska skolan genom sitt företagande på skoltid helt plötsligt får ett helt engagemang för andra ämnen som svenska, matte eller engelska eftersom de nu inser hur viktigt det är att ha kunskaper i de ämnena. UF väcker helt nya drivkrafter hos eleverna. Det är ett sätt att lära och en syn på kunskap som vi för med oss och som vi hoppas har varit en del av äran att ha blivit nominerade till Kunskapspriset: att knyta upp synen på kunskap till någonting praktiskt, att göra skolan lite mer levande.

Extern länk: Ung Företagsamhet http://www.ungforetagsamhet.se