En gringo i Piteå
av Arne Järtelius NE-redaktör

Varför är det så få norrlänningar som fått Kunskapspriset? Med den frågan i bagaget anordnade Kunskapspriset sitt sista näringsrika frukostseminarium för våren i norrbottniska Piteå. Temat för seminariet var hur kunskap och forskning kan ge

tillväxt i företag och samhälle. Inför det hade ett antal frågor ställts till en panel bestående av ett antal lokalt anknutna och i ämnet sakkunniga som kompletterats med två sydlänningar. Vad den kunskapstörstande publiken i arla morgonstund på plats i sessionssalen i Piteå stadshus hoppades få höra mer om var svaret på frågor som: Hur kan vi få fler och bättre entreprenörer? Får ökad kunskap företag att växa? Vad har företag för nytta av forskning? Blir vi bättre i våra yrken genom att läsa fler skönlitterära böcker? Det var med andra ord inga vare sig små eller lättsmälta frågeställningar som panelen hade att fundera över och kring!

Varför är det så få invandrare som fått Kunskapspriset? Med den frågan hade Zanyar Adami kunnat starta sitt inledningsanförande vid Piteåseminariet. Han nöjde sig med att med stolthet och glädje notera att han blivit ett eget uppslagsord i Nationalencyklopedin. Av det framgår bland annat att han är kurd och att han 2005 fick Stora journalistpriset. Efter den utmärkelsen kanske Kunskapspriset inte är så långt borta.

Adami, ”en blatte från Arabdalen”, är chefredaktör för tidskriften Gringo. Den startade han 2004 med två tämligen tomma händer och massor med idéer. I dag, 30 nummer senare, är det en tidning att räkna med, både ekonomiskt och journalistiskt (eller ”shonalistiskt” som det heter på tidningens blattesvenska; den som vill läsa mer om det senare kan göra det i den nyutgivna avhandlingen Blatte betyder kompis av Rickard Jonsson). Hur har Gringo tagit sig ända hit? ”Vårt framgångsrecept”, sa Adami, ”är att vi är så olika.”Adami menar att det är alldeles för homogent i svenska företag: ”Allt är där medel någonting. ”Mot det ställde Adami Gringo och hur den arbetar: ”Vi som arbetar på tidningen är streetsmarta, vardagssmarta människor med ett enkelt och folkligt språk. Vi vill göra det akademiska folkligt. Jag är journalist för att jag vill förändra och jag lär mig hur det ska gå till genom att göra olika saker. För mig är Gringo ett projekt för samhällsförändring.”

Efter sin inledning gick Adami över till att vara moderator för ett samtal mellan universitetslektorn och ledarskapskonsulten Leif Alsheimer, forskaren Andrew Baldwin, Piteås näringslivschef Erik Persson, företagschefen på Sparbanken Nord Erik Sandlund, Acusticums marknadschef Nina Sjömark och Lisa Wede, redaktionschef på Sveriges Radio Norrbotten. Det blev ett fruktbart givande och tagande mellan panelmedlemmarna, som samtliga var inriktade på att ge sitt bidrag till att finna framgångsvägar för svensk ekonomi i stort och smått, lokalt och nationellt.

Först lite statistik som nämndes av panelen: Det är bara en procent av entreprenörerna som skapar de där riktigt stora företagen – high growth companies – medan de övriga nöjer sig med att skapa mindre företag kring sig själva och ett ganska litet antal anställda. Beträffande hela den svenska befolkningen har enkäter visat att det inte mer än sex procent som säger sig vilja starta ett eget företag. Mot det ska ställas att, enligt Adami, ”100 procent av befolkningen har potential att bli entreprenörer eftersom alla har någon idé på gång som skulle kunna göra dem till miljonärer”.

Hur får man då in forskning i sitt företag? Här kom panelen med gott om exempel på hur det lokalt i Piteå med omnejd görs i dag. Dit hör Kompetensrådet i Piteå, Ung Företagsamhet i kommunens skolor, Acusticum som ”kokar ihop forskare och entreprenörer på en liten yta och skapar nya idéer”, Sparbankens projekt KNUFF (Karriärplanering och nätverk för unga i framtiden), Handelsakademien, Sandbackaskolans forskarträffar och Piteå företagarcentrum med sin entreprenörsutbildning.

Vad är det då man bör läsa för att kunna vara konkurrenskraftig? Skönlitteraturen hör enligt panelen säkert dit, men tillfrågade om deras eget läsande blev det ganska tyst i församlingen. Någon panelmedlem tyckte att det kan vara svårt att informera sig i det rika utbudet av managementlitteratur. Leif Alsheimer, författare till boken Kunskapsresan och 2002 mottagare av Kunskapspriset, säger att han tycker att en stor del av den managementlitteratur som kommit ut på senare år handlar om en infantilisering av det självklara. ”Som jag ser det finns allt man behöver veta om management finns sammanfattat i tre böcker: Salomos vishet, som är ett tillägg till Gamla Testamentet, Marcus Aurelius Självbetraktelser, Niccolò Machiavellis Fursten.” Och Alsheimer tillägger: ”Kunskap skapar sammanhang.”

”Entreprenörskap sker aldrig i ett vakuum”, säger Andrew Baldwin. Det gör att han gärna vill att vi ska fundera en aning kring hur det kommer sig att en proportionellt så stor del av invandrarna i dagens Sverige men även i världen i stort är så företagssamma. Erik Persson knyter an till den reflektionen med att säga: ”Det gäller hela tiden att försöka lyfta fram det spännande med att vara entreprenör, inte bara, som så ofta sker, att framhålla alla hinder och svårigheter som kan uppstå längs vägen.” Någon i panelen nämner Björn Borgs på sin tid enligt alla förståsigpåare tafatta tvåhandsfattade backhand som ett exempel på hur en entreprenör kan ta sig ganska långt genom att göra fel rätt (ett liknande exempel från idrottens värld är fosburyfloppen som tagit höjdhopparna ett stort steg närmare himlen).

Här är det dags att låta gringon Zanyar Adami få sista ordet för det här seminariet. Han ges det genom att vi citerar vad han skriver avslutningsvis i den senaste ledaren i Gringo, ”Sveriges svenskaste tidning”, på nätet där han exemplifierar hur långt man kan komma med två lagom tomma händer och massor med blatte-go: ”Gringo är långt ifrån bara en tidning. Det är en tanke och vision som kan omsättas i en festival som Hoodsfred, en utställning som Gringolandia, en parad som Sverigeparaden, en filmfestival som den vi hade i november 2006, en bok som kommer till våren 2007 och över 300 föreläsningar. Bland annat. Den sammanlagda kraftansträngningen av alla insatser och människor som brinner bildar tillsammans en rörelse.” Det sist sagda gäller säkert inte bara Gringo, det verkar gälla för entreprenörerna i landet i stort.

När vi lämnar Piteå passerar vi en byst signerad Tora Ceder och föreställande traktens store son, den i Öjebyn 1733 födde Linnélärjungen Daniel Solander. Han deltog i James Cooks första världsomsegling, och hans botaniska samlingar finns deponerade i British Museum i London. Att vi den här dagen skriver 23 maj, Linnés födelsedag, ser ut som en tanke (Linné besökte för övrigt Piteå i juni 1732), och att Solander var en på sin tid given kunskapsinspiratör ante festum i Kunskapsprisets anda säger sig väl nästan självt.

Externa länkar: Piteå kommun, Acusticum, KNUFF och Gringo