Peter Kammensjö

av Arne Järtelius
NE-redaktör

Peter Kammensjö är civilingenjör och leder sedan 2003 projektet Bättre vid Högskolan i Borås. På frågan varför han tror att han blivit finalist till Kunskapspriset säger Peter: ”Jag tror att det beror på att jag håller på med något som är unikt inom den svenska högskolevärlden. Där har man länge, ofta och vältaligt pratat om små och medelstora företag och deras betydelse för svensk industri. Men att gå från ord till handling – det gäller för både utbildningsanordnare och deltagare – är ofta ett långt steg. Med vad vi kallar Bättrekonceptet har vi lyckats att skapa ett förtroende hos de små och medelstora företagen i främst Västra Götaland som gjort att de har insett att det som sker inom högskolan i allra högsta grad är användbart och nyttigt för dem.”

Snart har 1 000 företagare och deras anställda omfattats av Bättrekonceptet. Eftersom utbildningen består av fristående högskolekurser är den avgiftsfri, har kortast möjliga glapp mellan teori, praktik och implementering av de nya insikter och färdigheter man tillägnat sig.

Peter Kammensjö

Vilka egenskaper bör en duktig kunskapsförmedlare ha?
Man måste drivas av en inre eld. Det måste lysa. Du måste vara beredd att gå en extra mil. Du måste vara envis. Men jag tror att man samtidigt måste vara ödmjuk. Det gäller att vara det till den grad att du orkar lyssna färdigt på den du ska inspirera till kunskap och du måste lära dig att förstå. Det gäller sedan att hitta en balans mellan elden och ödmjukheten. När akademi möter små och medelstora företag är det ofta två system som möts som är mer eller mindre främmande för varandra och då gäller det att båda systemen anpassar sig till varandra. För att det ska ske på ett effektivt och bra sätt behövs det en moderator, en fixare mellan systemen, och det är där vi kommer in i bilden.

Hur förmedlar och sprider man enligt dig kunskap bäst?
Jag är av den tron att man visserligen kan inspirera människor att ta till sig kunskap, men kunskapen skapas främst och växer i den person som lär sig. Min viktigaste roll som lärare i en kurs inom Bättrekonceptet är att skapa det ramverk, den miljö och de förutsättningar som gör att deltagaren tar till sig kunskap oavsett varifrån den sedan kommer.

Det gäller alltid att försöka göra saker i skarpt läge eftersom människor är mer benägna att skapa och ta till sig kunskap när man ser de nyttoaspekter som finns. Det gör på intet sätt att jag ser ner på kunskap där man inte omedelbart ser vilken nytta den har, men för egen del tycker jag att det är både roligare och mer effektivt att lära sig i ett skarpt läge, i ett läge där jag vet att jag tämligen omedelbart kommer att behöva och ha nytta av min nya kunskap.

På vilka nya, annorlunda och lustfyllda sätt har du lyckats stimulera andra att söka kunskap?
Det finns omkring 250 Lärcentrum runtom i Sverige. Sådana använder vi oss av i vår undervisning inom Bättrekonceptet. Med dem som våra samarbetspartner behöver våra deltagare sällan resa mer än några mil för att komma till en lokal kursort. Med telebildteknik kommunicerar vi med varandra, via en kursplattform på Internet följer deltagarna våra videoföreläsningar och på lärcentrum leder vi dem i gruppövningar med andra deltagare som har liknande frågeställningar i sina företag. Så ofta vi kan besöker vi deltagarna fysiskt under kursen. Denna kombination av distansteknik och fysisk närvaro skapar stort engagemang och ofta en härlig gruppdynamik.

På vad sätt ser du dig som en kunskapsförebild?
Uttryckt på ödmjuk svenska kan jag nog säga att jag i Bättrekonceptet lyckats överbrygga den tröskel hos små och medelstora företagare som finns till den akademiska världen. Högskolan i Borås ligger i det som brukar kallas knallebygden och om knallar brukar man lite elakt säga att den enda bok som de har läst är plånboken. Det är mötet mellan de båda kulturerna som Bättrekonceptet har att verka i. Det har vi gjort genom att skapa kurser på ett språk och med ett sätt att agera som gör att tröskeln för dem blivit lägre att titta in i samt nyttja erfarenheter och kunskaper från akademins värld. Bättrekonceptet har omtolkat och fungerat som tolk mellan akademin och de små och medelstora företagen. Det gör oss till en kunskapsförebild.

Bättrekonceptet