Så här formuleras syftet med det av Nationalencyklopedin instiftade Kunskapspriset: "Kunskapspriset delas ut i syfte att uppmuntra dem som i Sverige på ett nytt, annorlunda eller lustfyllt sätt lyckats stimulera andra att söka kunskap. Pristagarna skall vara goda förebilder och våga tänka i nya banor. På så sätt kan priset bidra till att höja kunskapsnivån i Sverige." Är möjligen du en kunskapsförebild?

För att ta reda på hur årets 15 finalister till Kunskapspriset arbetar – de hör till Sveriges mest framstående pedagoger – frågade vi ut dem med utgångspunkt från vad som ovan sägs om syftet med priset. Finalisterna är hämtade från Kunskapsprisets fem kategorier: skola/utbildningsväsende, näringsliv, offentlig verksamhet, folkrörelser/organisationer samt övrig verksamhet/unik personlig insats.

Skulle du något kommande år vilja komma i fråga för Kunskapspriset på 250 000 kronor? Lyss då noga på vad årets 15 finalister – som individer eller som företag och föreningar – har att säga om sig själva som kunskapsförebilder. I det följande behandlas de 15 som ett kollektiv. Den som vill se vilka finalisterna är och vad var och en av dem svarat på någon av de fyra frågorna rekommenderas att gå till Kunskapsprisets egen sajt.

På vad sätt ser du dig som en kunskapsförebild?
Det utan varje jämförelse viktigaste att ha för en kunskapsförebild är, inte helt oväntat, kunskap. Det handlar i första hand självklart om att ha en bred, god och aktuell kunskap inom det eller de områden man arbetar inom, men här nämns även andra typer av kunskap alltifrån tyst kunskap till erfarenhetsbaserad kunskap. Det handlar, i andra hand och förmodligen lika självklart, för en kunskapsförmedlare om att kunna delge andra kunskap och att man kan göra det med hjälp av sådant som entusiasm, inspiration, glädje, trovärdighet, nyfikenhet, ödmjukhet, personlighet och att man så mycket som bara är möjligt ser till att koppla kunskapsförmedlingen till deltagarnas egen situation.

För att bli en god kunskapsförebild underlättar det enligt flera av de intervjuade finalisterna om man inte själv alltid haft det så lätt på sin egen väg till kunskap eftersom man då på ett bättre sätt är medveten om de problem som kunskapsmottagarna kan ha. "Min egen karriärutveckling har inte varit spikrak eller alltid följt rekommenderade mönster."

Till det ska enligt flera av finalisterna också läggas att man som kunskapsförebild ska undvika ett von oben-perspektiv och inte se eleven/deltagaren som ett objekt, att kunskapsöverföring är något som sker på lång sikt och inte enbart för stunden och att man är inställd på att man själv hela tiden kan få massor med kunskap av sina elever. "Jag tror att kunskap är något som man bygger upp tillsammans i sitt arbetslag."

Men ovanpå och tillsammans med ämneskunskaperna är det enligt finalisterna till Kunskapspriset något mer som definierar en kunskapsförebild. Det är inte helt lätt att sätta fingret precis på vad det är, men det handlar om att inuti sig själv eller sin organisation ta fram en vilja till att skapa en förändring hos sin publik och att vägen dit är en fråga om att lyckas förmedla en ny förståelse av den kunskap man vill delge den. De intervjuade säger i sammanhanget sådant som att man som kunskapsförebild ska vara en innovatör, en estradör, en konstnär eller en världsbildsomskapare.

Hur förmedlar och sprider man enligt dig kunskap bäst?
Som de vana kunskapsförmedlare årets finalister till Kunskapspriset är har de en mängd olika förslag på hur förmedling och spridning av kunskap bäst kan göras. Återkommande i intervjusvaren är vikten att ingående känna sin publik, sin målgrupp. Det är också en skillnad i förmedlingen beroende på vilket eller vilka budskap och fakta man vill förmedla. Att beläggbara fakta ska finnas i botten på det man säger är alla överens om, men hur de förmedlas råder olika uppfattningar om. Ett förslag som framförs är att göra det med hjälp av "faktabaserad vulgärförenkling", i alla fall när det gäller att nå större och ganska heterogena grupper. När det däremot handlar om att nå mindre grupper är enigheten stor: man lär sig bäst i skarpa lägen där det gäller att lära sig genom att göra och där man känner ett behov av att få det gjort. Det sammanfattas av en intervjuad i begreppet upplevelsebaserad förståelse. Oavsett hur kunskapsförmedlingen sker bör den enligt de intervjuade göras på ett roligt och intresseväckande sätt.

Beträffande det eller de bästa sätten att sprida kunskap framhålls å ena sidan vikten av personliga möten och att dessa kan bli bättre ju mindre den grupp man har att göra med är. När å andra sidan det personliga mötet inte finns eller kan finnas beroende på att den grupp man söker sig till är väldigt stor ses inte oväntat Internet som ojämförligt effektivast vid sidan av det tryckta ordet.

På vilka nya, annorlunda och lustfyllda sätt har du lyckats stimulera andra att söka kunskap?
Här gäller det uppenbarligen att stimulera nyfikenheten på olika sätt, att få deltagarna att reflektera över sitt handlande, att knyta samman olika världar med varandra, att vara beredd på att lära sig på nytt och på nya sätt samt att använda en pedagogik som är baserad på att kunskapen inte ligger där färdiganrättad och serverad. "Kunskap är arbete" och det gäller att som pedagog hitta vägar att på olika sätt stimulera det arbetet.

Internet framhålls ibland som en kungsväg till kunskap, men frågan är om det är mer än en färdighet att söka kunskap, medan "den absolut inte ger upphov till någon förståelse i en djupare bemärkelse".

För att nå nya grupper än de redan frälsta gäller det enligt en av de intervjuade att få in andra kreativa element. Det handlar också om att få in praktiska erfarenheter från fältet utöver teoretiska kunskaper. "Kunskap är erfarenhet." När det gäller att hitta vägar från en ibland svårförstådd vetenskap till populärvetenskap gäller det att omforma materialet, att bygga upp och berätta det på nya sätt.

Vilka egenskaper bör en duktig kunskapsförmedlare ha?
Ett återkommande svar bland de 15 intervjuade Kunskapsprisfinalisterna under den här rubriken handlar om att brinna för det man gör, att ha en inre eld och att vara besjälad såväl av sitt ämne som av lusten att sprida kunskaper i det. Lägg till det sådant som entusiasm, lyhördhet, nyfikenhet, massor av lust och mängder av humor. En av de intervjuade sammanfattar det mesta av vad de övriga säger om kunskapsförmedlarens kännetecken: "Ödmjukhet, nyfikenhet, intresse, engagemang, vilja att ständigt lära nytt och att sträva efter att tillsammans med andra lära av sina misstag och att ständigt utvecklas."

Till det kan läggas sådant att det för en duktig kunskapsförmedlare gäller att våga utmana gamla föreställningar. Det gäller också att lyssna till erfarenheterna hos dem man vill ge en ny kunskap och att förstå dem man förmedlar sin kunskap till. Annars, som en intervjuad påpekar kan det gå så här: "Vem är det som är mest korkad när ett budskap trots hundra upprepningar inte blir förstått?" Vem?

Sist men inte minst är det viktigt att veta vilken tid vi lever i och vilka som konkurrerar om intresset när man kunskapsförmedlar: "I det väldiga informationsbrus som vi i dag lever i blir det allt svårare att nå fram med sitt budskap, och det gör det extra viktigt att veta hur man ska förmedla den kunskap man vill nå ut med."

Var det någon som sade att det är lätt att förmedla kunskap? Någon?