Scouterna är finalist till Kunskapspriset ”för att denna ungdomsrörelse årligen ger många tiotusentals ungdomar kunskaper och färdigheter i eget ansvarstagande”. Rörelsen, som i mer än 100 år har lärt ungdomar att arbeta såväl självständigt som i små grupper, har på senare år satsat hårt på att ge unga ledare möjlighet att tidigt i livet utveckla ett ledarskap baserat på goda värderingar. Genom scoutmetoden ges unga människor möjlighet att få utvecklas utifrån sina personliga förutsättningar.

Kunskapsprisets utsände träffar Johan Strid, generalsekreterare för scouterna i Sverige, och börjar med att fråga honom vad han vet om Kunskapspriset och hur han ser på att scouterna är finalist till det.

– Jag har hört talas om kunskapspriset sedan tidigare men har inte vetat så mycket om det. Att Scouterna är nominerade till Kunskapspriset är ett stort erkännande av de tiotusentals scoutledare som varje vecka ideellt stödjer barn och ungdomar att bli redo för livet. Det är ofta ett uppdrag som inte uppmärksammas och då blir den här nomineringen jätteviktig.

Vilka egenskaper bör en duktig kunskapsförmedlare ha?
– Den grundläggande filosofiska frågan är om det finns några kunskapsförmedlare. Självklart existerar kunskap, men den är väldigt svår att förmedla. Jag tror i stället att det är på det viset att en duktig ledare skapar förutsättningar för lärande i en grupp genom att stimulera nyfikenhet och vilja till att lösa uppgifter. Jag tror vidare att en duktig ledare skapar miljöer där man får göra saker och genom det lära sig något. Jag tror att en duktig ledare skapar förutsättningar för människor att se styrkan hos de olika individerna i gruppen. Det är inte nödvändigt att alla kan allt. En grupp som ska lösa uppgifter ska dra nytta av allas styrka, och i det läget ser man olikhet som en styrka. Det gäller att skilja mellan kunskapsförmedlare och faktaförmedlare. Jag hör till dem som anser att fakta omvandlas till kunskap inne i människan. Fakta i sig är ingen kunskap. Det är förmågan att omvandla fakta i ett sammanhang som gör att det blir relevant och förståeligt. Scouterna är unika i den meningen att vi lär genom att göra. I scouterna stimuleras unga människor att vara nyfikna genom att lösa uppgifter tillsammans.

Hur förmedlar och sprider man enligt dig kunskap bäst?
– Jag tror att den viktigaste kunskapsförmedlingen är att skapa nyfikenhet och vilja att upptäcka och göra nya saker och genom det lära nya saker. Genom det skapar man en vilja att ta till sig nya fakta och sätta in dem i olika sammanhang som gör att man lär sig ytterligare fler saker. Åter är det en fråga om ledarskap, om förebilder som visar vad man skulle kunna göra. Det är inte att stå och peka med hela handen och säga att ett visst gäng årtal ska läras in eftersom man hela tiden måste relatera till frågan varför. Inom scouterna jobbar vi mycket med ledarskap, ledarskapsutbildning och medarbetarskap. Nyckeln för att skapa en organisation eller vad man nu vill åstadkomma är motiverandet. Man måste kunna motivera och skapa förutsättningar för att ta in och utveckla kunskap. Man måste ge viljan och lusten att lära.

På vilka annorlunda och lustfyllda sätt lyckas man inom scouterna stimulera andra att söka kunskap?
– Det vi kallar för scoutprogrammet är progressivt i den meningen att man hela tiden ställs inför nya utmaningar under den tid man är med i scouterna. I det nya scoutprogram som vi kommer att arbeta efter kan man vara med i scouterna från 8 till 25 år.

På vad sätt ser du scouterna som en kunskapsförebild?
– Scouterna är en internationell interkulturell rörelse. Vi har unika möjligheter att låta människor träffas över alla gränser och lära och göra saker tillsammans. Sådana mötesplatser är vi inom scouterna väldigt duktiga på att skapa och det är självklart något vi arbetar med i Sverige. Vi har ju hela världen här, tack och lov. Vi behöver egentligen inte åka ut i världen för att hitta den. Vi finns i hela världen och 2011 kommer mellan 30 000–40 000 ungdomar till Sverige på världsjamboree. Där kommer ungdomar att få mötas, lösa uppgifter tillsammans och få kunskap om olika kulturer.

Intervjuare: Arne Järtelius, Nationalencyklopedin