Globala gymnasiet är finalist till Kunskapspriset för att gymnasiet fem år efter starten ”är en mönsterskola såväl nationellt som internationellt”. Hållbar utveckling, ämnesövergripande projekt och global utblick är några av nyckelorden för den engagerade lärarkåren och för eleverna, som har mycket stor delaktighet i skolans skötsel och undervisningens innehåll. Det tar sig bland annat uttryck i att eleverna har majoritet i skolans styrelse.

Kunskapsprisets utsände träffar Lars Benon, rektor på Globala gymnasiet sedan starten höstterminen 2004, inne på självaste rektorsexpeditionen. Första frågan till honom är vad han vet om Kunskapspriset och hur han ser på att Globala gymnasiet är finalist till det.

– Jag hade hört talas om priset lite grand, men inte jättemycket måste jag tillstå. Det jag hört fick mig att tro att det är något nytt och spännande. När vi hörde talas om att vi blivit nominerade spetsade vi öronen och när vi sedan avancerade till att bli finalister tyckte vi var väldigt roligt. Att vi blev det hoppas och tror jag beror på att vi på så pass kort tid tagit tag i så oerhört svåra frågor. Vi har byggt upp en skola som vågar ta tag i tidens stora och avgörande frågor och att vi lyckats göra det på ett lustfyllt sätt. Våra elever vill arbeta med samhällsfrågor, globala och internationella frågor och de vill göra det på ett sätt som inte är den traditionella skolan. De vill göra det genom att jobba med helhet och sammanhang. Av undervisningen på Globala gymnasiet är 40 procent i form av projektundervisningen. Personalen på den här gymnasieskolan har aktivt sökt sig hit för att de kan vårt sätt att arbeta. I skolans matsal serveras endast vegetarisk mat på elevernas uppmaning och ytterskor är inte tillåtna i skolans lokaler.

Vilka egenskaper bör en duktig kunskapsförmedlare ha?
– Det absolut viktigaste är att man alltid vet vad man snackar om. Man måste kunna sina saker och ha rejält på fötterna. Det är det ena. Det andra är att man har ett engagemang för det man gör. Lägg till det att man tar sina elever på allvar och bjuder in dem i kunskapsprocessen. Med ett fint ord kallar vi det för att vi har en socialkonstruktivistisk kunskapssyn.

Hur förmedlar och sprider man enligt dig kunskap bäst?
– Kunskapsbegreppet är väldigt komplext. Kunskap är inte så enkelt som att kunna ett visst antal fakta. Det handlar också om förståelse och att se sammanhang och samband. Våra elever hämtar information – som inte är att förväxla med kunskap – oerhört snabbt och enkelt från böcker, Internet och andra källor. När det sedan gäller att jobba med den här informationen så att det blir kunskap – källkritik är väldigt viktigt i det sammanhanget – så gäller det att värdera, analysera och kritisera den här informationen för att sedan kunna ta fram det som är kunskap. Det här är ingenting som man enbart gör i sin ensamhet där hemma. Det är något man gör i dialog med andra, där också lärarna finns med för att utmana och sätta i fråga, i de olika projektgrupper vi har här på skolan. Projektarbeten i all ära, men vi vill mer med den kunskap vi söker oss fram till på Globala gymnasiet.

På vilka annorlunda och lustfyllda sätt har du lyckats stimulera andra att söka kunskap?
– Den stora skillnaden mellan vår och många andra skolor är att undervisningen här till åtminstone 40 procent är organiserad i stora och ämnesövergripande projekt. Under sina tre år här på skolan är eleverna med i 4–6 sådana projekt. Ett exempel på det är ett projekt som eleverna får vara med om redan första året här på skolan. Det handlar om glokalsamhället och rör frågor om hur våra liv här i Sverige hör ihop med livet i resten av världen. Det är ett projekt som fungerar som en bra introduktion till fortsatta projekt på skolan. I årskurs 2 har vi exempelvis ett stort Afrikaprojekt som pågår i hela tio veckor. När man vet vad man håller på med och låter eleverna komma loss med sin fantasi och sin kreativitet så händer det massor.

På vad sätt ser du dig som en kunskapsförebild?
– Våga ta i de stora och svåra frågorna på allvar. Det kan vara sådant som överlevnadsfrågor, fattigdomsproblematik och krigstillstånd i världen. Det handlar sedan om att ta tag i de här frågorna på ett lustfyllt sätt samtidigt som man hela tiden försöker hitta lösningar på dem. Hitta sammanhang. Hitta samarbetspartner. Således: arbeta med mycket allvar, med stor lust och på ett hållbart sätt. Det måste vara roligt att gå i skolan!

Intervjuare: Arne Järtelius