Kunskapsprisfinalister 2009
av Arne Järtelius
nyhetsredaktör vid Nationalencyklopedin
Hela 18 kunskapsspridare från Umeå i norr till Lund i söder har i år utsetts till finalister till Kunskapspriset i fem olika kategorier. Oavsett vilka av dessa som får den stora äran att emota Kunskapspriset och den stora penningsumma som följer med det så hör de samtliga till gräddan av kunskapsspridare här i landet.
Världsförbättrare
Ska de fyra nominerade i kategorin skola och utbildningsväsende sammanfattas under en hatt så står det ”inspiratörer” på den. Det kan gälla litterära upplevelser (Ann Löwbeer), smarta sätt att lösa matematiska problem i klassrummet (Attila Szabo), intelligenta vägar att utveckla matematikutbildningen inom skolväsendet (Bengt Johansson) eller hur man får världen att krympa för att bli större (Lars Benon).
Ann Löwbeer har Nyköping som sitt nav och hela Södermanland som sitt hav för att få lärare att känna till vad som händer inom barn- och ungdomslitteraturen, att få barn och ungdomar att förbättra sin läsutveckling och för att få alla inblandade att känna att med hjälp av skön litteratur så kan samtalet, lyssnandet, skrivandet och läsandet utveckla de medverkandes språk. Ann Löwbeer har verkligen ett hjärta för boken.
Om Attila Szabo heter det i en av motiveringarna för att han ska få Kunskapspriset: ”Han gör matematik roligt vilket verkligen inte är en enkel match när det gäller tonåringar som oss.” I en annan motivering står: ”Den bästa läraren någonsin!” Som om inte det räckte har Attila för Utbildningsradion varit med och utvecklat en webbaserad läxhjälp för grundskoleelever, URsmart kallad. I arbetet med den har Attila stått för idéer, skrivit manus samt varit redaktör.
Bengt Johansson är i matematikkretsar känd som Mr. Math of Sweden. Om man till det lägger att ett av hans arbetsmotton är ”connecting people” är det förmodligen inte svårt att räkna ut hur han blivit en mattekändis. Sin fysiska hemvist har Bengt Johansson vid Nationellt centrum för matematikutbildning (NCM). Det finns i Göteborg, är en samverkan mellan stadens universitet och tekniska högskola och har till uppgift att stödja utvecklingen av matematikutbildningen i förskolan, i den obligatoriska skolan och i det frivilliga skolväsendet. NCM tillkom genom ett regeringsbeslut 1999 och ger ut tidskriften Nämnaren.
Lars Benon tog i början av 2000-talet initiativet till att i Stockholm starta Globala gymnasiet. Han är i dag skolans rektor, och Globala gymnasiet har redan blivit ledande i Sverige när det gäller att arbeta med undervisning för hållbar utveckling och globala frågor. Skolan har en vision om en elevprofil efter avslutad utbildning. Den innehåller sju punkter, och den sista av dem lyder: ”Jag vill och kan förbättra världen.” Kunskapsbanker
Näringslivskategorin har följande nominerade till Kunskapspriset 2009: Interesting.org, Patrik Hadenius och Sörmlands Sparbank. Vad som förenar dessa tre är en önskan att gå utanför ”boxen” för att upptäcka nya sätt att sprida kunskap på.
Interesting.org är ett verk av tvillingarna Teo och Fredrik Härén. Med sitt företag har de satt upp den inte helt blygsamma målsättningen att ”göra världen mer kreativ”. Det gör de genom att lära kreativa människor att om möjligt bli ännu mer kreativa. Ett sätt att göra det på är att ta del av vad som sägs på nätsajten TED – Technology, Entertainment, Design – och tvillingarna har startat TEDx Stockholm – där x står för independently organized event – för att få fart på kreativiteten även i huvudkommunen.
Patrik Hadenius är vetenskapsjournalist och språkvetare. Med den kombinationen startade han för två år sedan, mot andras mycket bättre vetande, tidskriften Språktidningen. I dag har den 16 000 prenumeranter och en stor lösnummerförsäljning. Behöver det sägas mer för att inspirera andra till liknande verbala stordåd?
Sörmlands Sparbank ses i Södermanland med omland som Kunskapsbanken. Anledningen till det är enkel och kan sammanfattas i miljontals kronor: genom att ge ekonomiskt stöd till barn och ungdomar för att kunna förverkliga idéer på andra platser och i andra sammanhang än i det direkta skolarbetet. Totalt rör det sig om hela 13 miljoner kronor som banken under tio år fördelat till 920 olika kunskapsinspirerande projekt i förskolan, grundskolan och gymnasieskolan i Södermanland. Det har fått samtliga fem skolchefer i länet att nominera banken till Kunskapspriset.
Snillrikt
Inom kategorin folkrörelser/organisationer finns det tre finalister: Artister och musiker mot tinnitus (AMMOT), Snilleblixtarna i Sverige och Vetenskap & Allmänhet. Gemensamt för dessa tre – och för övrigt för samtliga finalister till Kunskapspriset – är att de arbetar med nya och spännande sätt för att, var och en inom sitt område, gödsla med sin kunskap. För artisterna och musikerna i AMMOT handlar det om tinnitus, för Snilleblixtarna är det barn i skolår F–5 som stimuleras till att kunna själva och Vetenskap & Allmänhet vill sprida kunskap om forskning till allmänheten och därifrån tillbaka till forskarna igen.
Artister och musiker mot tinnitus arbetar sedan tio år tillbaka med att sprida kunskap om tinnitus bland främst unga. Man beräknar att omkring 1,5 miljoner svenskar har tinnitus, och hos 100 000 av dessa är den så utvecklad att kvaliteten på de drabbades dagliga liv avsevärt påverkas. Om detta informerar AMMOT fortlöpande, och i föreningens senaste projekt – Ljudhjältarna – gör man det i form av musikteater kombinerat med workshops i hela 160 skolor i landet.
Snilleblixtarna har funnits i 15 år och har under den tiden spridit och väckt kunskap om kreativitet, uppfinnande och entreprenörskap i framför allt skolans värld. Snilleblixtarna i Sverige bildades 2006. Det är ett samarbetsorgan mellan regionala och lokala aktörer som sprider Snilleblixtarna. Varje år arrangerar Snilleblixtarna en Snilleblixtmässa. År 2009 hölls den i Göteborg med deltagande av 1 650 snilleblixtar från hela landet. Snilleblixtarnas uppdrag är att i första hand väcka barns intresse för teknik och uppfinningar. Det gör man genom att stimulera deras kreativitet, initiativförmåga, självtillit och lust att lära.
Vetenskap & Allmänhet bildades 2002. V&A:s syfte är att främja öppenhet och dialog mellan allmänhet och forskare. Det gör man genom hundratals möten mellan allmänhet och forskare i form av sådant som science cafés, en årlig vetenskapsfest – ForskarFredag – på 20-talet orter och med 20 000 besökare, seminarier och samarrangemang. Vetenskap & Allmänhet har för dagen 63 medlemsorganisationer och ett stort antal individuella medlemmar.
Landet annorlunda
I kategorin offentlig verksamhet är följande nominerade: Brottsoffermyndigheten, Umeå universitets rektor Göran Sandberg och Karin Schenck-Gustafsson vid Centrum för genusmedicin vid Karolinska Institutet. Dessa tre har en sak gemensamt: även genom offentliga myndigheter går det att sprida kunskap på ett både nytt och lättillgängligt sätt.
Brottsoffermyndigheten är framför allt nominerad för en lika nödvändig som lättillgänglig åtgärd: att för svenska folket informera om hur det går till vid en rättegång. Rättegångar, liksom att utsättas för brott, är, intalar vi oss gärna, något som drabbar andra. Men den dagen det trots det händer dig, mig eller någon oss närstående och det resulterar i ett rättsligt förfarande så finns ett spännande material att ta del av på Internet: Rättegångsskolan.
Umeå universitet invigdes 1965 och blev därmed det första universitetet i Norrland. Göran Sandberg blev universitetets rektor 2005, och redan efter några månader på den tjänsten dubbades han av lokaltidningen VK till ”en annorlunda rektor”. Det epitetet har han under de gångna snart fem rektorsåren förtjänat flera gånger om. Universitetets framstående forskare inom bland annat åldrande- och befolkningsforskning, infektionsforskning samt växt- och skogsbioteknik sätter universitetet på världskartan. Lägg till det att rektor Göran Sandberg satt forskningskommunikation och folkbildning högt på universitetets agenda.
Karin Schenk-Gustafsson grundade Centrum för genusmedicin 2001. Det var då det första i sitt slag i världen, och det har, tack vare Schenk-Gustafsson, i dag systercentrum i både Europa och USA. Genusmedicin baserar sig på att män och kvinnor upplever sjukdom och hälsa på olika sätt. I den upplevelsen spelar både biologin och samhället en roll. Även sjukdomar drabbar män och kvinnor olika, och det finns även könsspecifika sjukdomar. Det är för att sprida kunskap om dessa förhållanden som genusmedicinen är så viktig.
Unika gränsgångare
Kunskapsprisets kategori övrig verksamhet/unik personlig insats kan rymma lite av varje. De nominerade passar ofta in i flera av Kunskapsprisets kategorier, men ändå inte. Det är som bekant inte alltid så lätt att sticka ut från mängden, men det brukar löna sig i längden. And the nominees are: Eva Funck-Beskow, Lou Rossling, Mats-Eric Nilsson, Mattias Klum och Nils Uddenberg, och de representerar verksamheter som programmakare på TV, pedagog, journalist och författare, fotograf och forskande författare.
Eva Funck Beskow har den sagolika förmågan att kunna göra det svåraste begripligt och få det lättaste att se precis så komplext ut som det ofta kan vara.
Lou Rossling har lyckats tända stjärnögon genom att visa att stereotyperna inom pedagogiken kan vara svåra typer att hantera.
Mats-Eric Nilsson har med eftertryck visat att bakom livsmedelsbranschens olika säljande recept lurar ingredienser som är svåra att smälta.
Mattias Klum har med sina närgångna bilder av djur och natur öppnat ögonen på både sina motiv och sin motiverade publik.
Nils Uddenberg har den unika förmågan såväl att kunna forska, som att skriva om forskning och att sprida kunskap om sin forskning på ett populärt och lättillgängligt sätt.
Och respektive vinnare i de fem kategorierna är… något vi får veta på Kunskapsgalan 19 oktober i Stadshuset i Stockholm med Kronprinsessan Victoria som prisutdelare.
|