Ingen Kunskapsgala är den andra lik. Årets gala var den åttonde i ordningen sedan 2002 och nu kändes det att den – liksom Kunskapsdagen – håller på att finna sina former. Med det inte sagt att de tidigare galorna eller dagarna i kunskapens tecken inte hållit måttet – långt därifrån – men innan en byggnad sätter sig behöver den som bekant några år på sig att hitta sin rätta plats och tydliga ställning i myllan.

MARTINA ERIKSSON/NATIONALENCYKLOPEDIN Kunskapsprisvinnarna 2009: Jeffrey Sachs, Mats-Eric Nilsson, Snilleblixtarna i Sverige, Patrik Hadenius, Attila Szabo, Brottsoffermyndigheten och Bengt Johansson.

Årets Kunskapsgala gick helt i pristagarnas, kunskapsspridarnas, tecken. De fick från allra första början på den av Anne Lundberg – känd från Antikrundan – som konferencier ledda galan den tänkta hedersplatsen längst framme vid podiet. Och så bör det ju vara. Kunskapspriset, med vidhängande perepetier i form av Kunskapsdagen och Kunskapsgalan, delas ju årligen ut till de som "på ett nyskapande, lustfyllt och framgångsrikt sätt förmedlar kunskap till andra". Vem ska annars stå i förgrunden på Kunskapsgalan om inte just dessa kunskapsentreprenörer?!

Spridningseffekter
Tänk Nobelfesten. Den hålls varje år i Stockholms stadshus med mingel i Gyllene salen och mat i Blå hallen. Maten hämtas från Stadshuskällaren, gästerna kommer från hela världen och kung Carl Gustaf och drottning Silvia är hedersgäster. Hela härligheten direktsänds på TV och man kan sitta där hemma i hörnsoffan och nästan känna sig som man var på plats.

Kunskapsgalan hålls också den varje år i Stockholms stadshus. De omkring 350 gästerna börjar kvällen med att mingla i Gyllene salen – i år underhållna (inget för Nobelfesten) med sabrering av ett antal flaskor spansk Cava – i väntan på kronprinsessan Victorias ankomst. När hon anländer inleder hon med ett mer privat mingel i ett angränsande rum med pristagarna, deras respektive och medlemmar av Kunskapsprisets jury. När kronprinsessan intagit sin plats vid bordet i Blå hallen kan kunskapsfesten börja på allvar.

Maten, kreerad av Gunnar Eriksson från Stadshuskällaren och serverad av lika många vithandskade kypare som det finns bord, är utsökt, vinet, selekterat av Nationalencyklopedins egen sommelier Arne Ekman, tillika chefredaktör för NE, är på droppen det bästa tänkbara. Till maten serveras lite sparsmakad underhållning, ett eller annat tävlingsmoment – något för Nobelfesten att ta efter, för övrigt – och, framför allt, en möjlighet att lära känna pristagarna och deras olika verksamheter. De finns intervjuade i text, filmade i kontext och på galan bepratas de ytterligare ett varv med goda möjligheter för varje pristagare att berätta om sina specialiteter när det gäller kunskapsspridning. Precis som det ska vara.

Handlingsberedskap
Tänk Kunskapsgalan. Denna åttonde gala för att fira kunskapsspridande och kunskapsspridare hade precis den där rätta mixen mellan att känna att kunskap är kul och att veta att det inte är något man får gratis, inte tillägnar sig utan ansträngning. Varje mottagare av Kunskapspriset får 250 000 kronor och en av Bertil Vallien signerad glasskulptur att minna mottagaren om hans eller hennes berömvärda bedrift att sprida kunskap till andra. Man skulle kunna känna sig avundsjuk på de utvalda – en kvarts miljon kronor är som bekant mycket pengar – men när man lär sig om deras insatser väcker det snarare en vilja att själv försöka lyfta sig som kunskapsförmedlare (kunskap är som bekant något som ryms i varje vår handling).

Det som gav årets Kunskapsgala det där lilla extra av den seriositet som kunskapen också bör omges med var den internationella hederspristagaren Jeffrey Sachs. Det är en ekonom som på ett mycket fruktbart sätt lyckats kombinera vetenskap med en förmåga att göra politik av sin och andras kunskaper. Jeffrey Sachs fanns med när Brundtlandrapporten arbetades fram. Han har varit ekonomisk rådgivare till regeringar i ett flertal länder och han är för närvarande frontfigur i FN:s millennieprojekt. Ge den mannen en mikrofon och vips spetsar auditoriet öronen så att sinneshåren i innerörat vibrerar av spänning.

När slutorden på Jeffrey Sachs tal långsamt sänkte sig över och in i det andäktiga auditoriet på Kunskapsgalan – "Världen har aldrig tidigare haft en bättre tillgång till och innehåll på kunskap än den har i dag. Vad väntar vi på?" – så kändes det som att alla var beredda att snarast möjligt gå ut och omsätta sina kunskaper i handling. Det borde med andra ord finnas gott om kunskapsspridare att belöna när det 2010 är dags för nästa upplaga av Kunskapsgalan.

Kunskap, kultur och kvinnor

ALMEDALEN: När Kunskapspriset tillsammans med 1,6miljonerklubben bjuder in till seminarium om kunskap och kultur med inte mindre än tre statsråd på scenen är det klart att man blir nyfiken. Det handlar om kunskap, det handlar om kultur men framför allt om kvinnors villkor inom dessa områden. Och den nyfikna blir inte besviken.

» Kunskap, kultur och kvinnor

Vad betyder matematiken i
den globaliserade världen?

REPORTAGE: Attila Szabo, lärare i matematik och en av
2009 års Kunskapspristagare.

» ”Vad är en bra matematiklärare?

Frukostmöte i Linköping

FRUKOSTMÖTE: Det är arla morgonstund.
Representationsvåningen i länsresidenset ligger smygande tyst. Nej, vänta! Klirr från koppar och tallrikar hörs från köket.

» ”Mansionem in lincopia”
» Inslag från P4 Östergötland

Spridningseffektiv entreprenör

Efter ettan kommer som bekant tvåan. Sedan blir det svårare. Inte att räkna, men väl att som entreprenör kunna/vilja/våga ge sig på ännu ett projekt

» Spridningseffektiv entreprenör

Vad har Kunskapspriset
inneburit för dig?

Det har inneburit oerhört många positiva saker. Först och främst var det ju ett erkännande och ett kvitto på att jag lyckats med något. Priset har också öppnat dörrar som gjort att jag kunnat gå vidare och fortsatt inspirera lärare.

» Några frågor till en pristagare

Kunskapens dag 2009 började redan 7.45 på morgonen. Då fanns Kunskapsprisets ordförande Arne Ekman tillsammans med två av årets mottagare av Kunskapspriset i SVT:s morgonsoffa.