Nätburen rättegångsinskolning
av Arne Järtelius
nyhetsredaktör vid Nationalencyklopedin
– Kunskapscentrum är ett av tre verksamhetsområden inom Brottsoffermyndigheten. Det har till uppgift att sprida information och kunskap till framför allt rättsväsendet men även till andra delar av samhället. Det gör vi genom utbildningar och genom temadagar kring olika brottsofferfrågor med tonvikt på ny forskning på området. Som alla andra myndigheter har vi genom åren arbetat med att ta fram informationsbroschyrer i olika ämnen, och vi har självklart en egen hemsida. Men broschyrer och en hemsida i all ära – de är inte kända för alla och blir inte alltid lästa av dem som är berörda – så vi kände att det skulle behövas något mer.
 Den som redogör för Brottsoffermyndighetens verksamhet är Ulf Hjerppe, medieansvarig vid BrOM. Brottsoffermyndigheten är en statlig myndighet som leds av generaldirektören Margareta Bergström, har ett 70-tal anställda och finns i Sveriges blivande kulturhuvudstad Umeå.
– Omkring två tredjedelar av dem som blir kallade till en rättegång tycker att det är en väldigt påfrestande tid från det att de får en kallelse från tingsrätten till dess att rättegången startar. Dessutom vet vi genom våra kontakter med rättsväsendet att de flesta inte känner till hur en rättegång går till. Det fick oss att resa runt i Sverige och bjuda in målsägande – brottsoffer – till informationskvällar om hur en rättegång går till. I samband med det visade vi också en kortare rättegångsfilm och det fanns även möjlighet att ställa frågor till mig och mina kolleger på plats. Vi gick även igenom hur det kan vara att bli utsatt för ett brott och vi var noga med att framhålla att det inte finns någon mall för hur man då reagerar. Det är en onormal händelse som ger upphov till tämligen normala reaktioner. Det senare kom som en väldig lättnad för de flesta.
Den här ambulerande informationsverksamheten pågick från BrOM:s sida under 4 år. Under den tiden besökte man sju olika tingsrätter från Luleå i norr till Malmö i söder. Då hann man med att träffa omkring 100 brottsoffer per år. Det gav goda insikter om reaktioner och om hur orolig man kunde vara som brottsoffer. Något som kanske var anmärkningsvärt i sammanhanget var att en ganska stor del av den oro brottsoffren kände handlade om mycket praktiska frågor som hur man skulle hitta till tingsrätten, var man skulle sitta under rättegången samt när man skulle prata och inte.
– Det kan låta som ett skämt, men eftersom vi ständigt matas med amerikanska rättegångsserier på TV så har de skapat den bild vi har av hur det går till vid rättegångar. De flesta inser kanske att det inte går till på samma sätt på våra breddgrader som i de amerikanska TV-rättegångarna, men det kan vara ytterligare en grund till oro. Hur gör åklagaren? Vad får försvarsadvokaten fråga om? Kan bevisen vändas mot mig i sista stund?
Informationskvällarna var mycket uppskattade, och vi ville gärna nå ut till fler. Det fick oss att tänka i andra banor.
– Vi kom i kontakt med ett företag som arbetar med e-learning. Från det fick vi en del exempel på hur man skulle kunna göra och det gav oss blodad tand. Vad vi gjort är en webbapplikation eller flashplayerpresentation som heter Rättegångsskolan. Den är totalt 2,5 timmar lång för den som vill se den i sin helhet, men de flesta nöjer sig kanske med att titta på valda delar. Med hjälp av animationer, foton och andra typer av bilder, berättarröster och filmer beskriver den hur en rättegång går till. Nu kan vem som helst få gå en sådan här rättegångsskola när man vill och precis hur länge man själv vill.
Så här lyder motiveringen från en av dem som nominerade Brottsoffermyndigheten till Kunskapspriset 2009: ”Rättegångsskolan träffar mitt i prick. Ett intresseväckande anslag följs av en pedagogisk röd tråd som lotsar deltagaren genom det som händer före, under och efter en rättegång. (…) Att veta hur en rättsprocess går till är både en rättvisefråga och en demokratifråga. Brottsoffermyndigheten har inte bara tagit fram en utmärkt e-learningprodukt utan även verkat för att stärka rättssäkerheten.”
–Jag tror att det kom i helt rätt tid. De flesta har numera tillgång till datorer och är ganska vana att använda sig av e-learningmaterial. Det täcker ämnet väl och är lättillgängligt. Lägg till att Rättegångsskolan blivit mycket väl emottaget både av användare och av i ämnet sakkunniga, säger Ulf Hjerppe. |
Stockholm
är landets största aktör på utbildningsområdet.
Vi träffar varje dag mer än 110 000 barn-elever-studerande.
Vi avsätter ungefär 15 miljarder kr för utbildning
varje år.Utbildningsnivån
bland befolkningen i Stockholm är hög och vi huserar stora
aktörer på forskningsområdet - detta gör att
vi i betraktas som världens 8:e kunskapsregion (efter sju amerikanska
regioner). Vi är av en mängd skäl intresserade av kunskaper
och kunskapsutveckling. Inte minst för att förbättra
vår internationella position som kunskapsregion. Men också
för att ge alla invånare en möjlighet att kunna utvecklas
och att bidra till att utveckla samhället. Kunskapspriset lyfter
fram och fokuserar på personer och organisationer som bidrar
till att utveckla kunskaper. Det vill Stockholm också. Därför
vill vi samarbeta med Kunskapspriset.