Pressmeddelande 2006-10-26

Ny Temoundersökning om svenskars syn på kunskap

Närmare hälften, 43 procent, av svenskarna anser att de har bristande kunskaper inom arbetslivet, 40 procent uppger att de har bristande kunskaper när det gäller inflytande i samhället och 35 procent uppger kunskapsbrister som konsument.

Nationalencyklopedin (NE) har låtit Synovate Temo fråga 1000 svenskar i åldern 16 år och uppåt om deras syn på kunskap och utveckling. Regionala skillnader, facklig tillhörighet, egenföretagare och anställda är några av de kategorier som syns i undersökningen.

Hela 72 procent av svenskarna hämtar idag ny kunskap från tidningar, tv och radio, 50 procent genom sökning på Internet. Bland de äldre, över 60 år, hämtar var fjärde ny kunskap på Internet. Var fjärde svensk uppger böcker som en källa till ny kunskap. Bara en av tio inhämtar sin kunskap genom kurser på fritiden.

- Det är av stor vikt att kunskapskanalerna fortsätter att växa, där de finns söker människor information. Rörligheten av och tillgängligheten till kunskap kommer leda till ett mer upplyst land, Där spelar Nationalencyklopedin på nätet och i bokform en stor roll. Idag finns vi på nätet, i mobilen, i hemmen och i skolorna. Drygt 2 miljoner svenskar kan når oss idag genom våra olika digitala kanaler, säger Anders Dahl, vd på Nationalencyklopedin AB.

Svenskarna upplever att man ofta delar med sig av sin egen kunskap till andra, sammanlagt 74 procent gör det dagligen eller flera gånger i veckan. Kunskapsdelningen är allra vanligast, 82 procent, i gruppen 30-44 år.

Förvärvsarbetande svenskar visar stort intresse för kompetensutveckling för ökad möjlighet till rörlighet, utveckla sin kompetens inom ett nytt område för att eventuellt gå över till ett helt annat yrke. Det största intresset för kompetensutveckling finns bland de yngre, 16-29 år. Samtidigt säger närmare var tredje förvärvsarbetande mellan 45-59 att man absolut kan tänka sig att utveckla sin kompetens för att kunna byta till ett annat yrke. 6 av tio kvinnor kan tänka sig att under de närmaste åren ta tjänstledigt för att studera och därigenom bredda sin kompetens och sitt kunnande.

- Trots brist på kunskap inom olika livsområden finns idag en vilja bland svenskar att lära sig mer. Vi tror att det är dags att skapa en tradition i Sverige där man mer delar med sig mer över generationsgränserna än bara inom dem, menar Anders Dahl.

För mer information kontakta:
Anders Dahl, VD Nationalencyklopedin AB,
tfn: 070 559 47 01
Cecilia Wassaether, pressansvarig,
tfn: 070 428 22 00

Om Kunskapspriset - ett lyft för alla!
Kunskapspriset instiftades av NE Nationalencyklopedin AB 2002. Kunskapspriset på totalt 1,25 miljoner kronor delas årligen ut i syfte att uppmuntra dem som i Sverige på ett nytt, annorlunda eller lustfyllt sätt lyckats stimulera andra att söka kunskap. Pristagarna skall vara goda förebilder och våga tänka i nya banor. Vinnarna utses den 26 oktober i Stockholms stadshus och får ta emot priset av kronprinsessan Victoria.

Samarbetspartner: Arla, Att:ention, Bra Böcker, Lärarförbundet, Stockholms Stad, Synovate/Temo, Universeum, Vetenskapsrådet och Öhrlings PricewaterhouseCoopers.