|
|
I kunskapens
tecken
Klockan är bara lite över sju denna solljumna junimorgon.
Trots det vimlar det av folk i matsalen i IMP-huset i Malmö.
Nationalencyklopedin har för andra året i rad kallat intresserade
till diskussion och debatt om kunskap och kunskapsekonomi. Sådant
drar. Att det bjuds på frukost gör inte saken sämre,
och att Ilmar Reepalu är en av huvudtalarna har säkert dragit
en del publik denna morgon i kunskapens tecken.
På programmet stod en paneldebatt om kunskap och kunskapsekonomi.
Några av de ord och begrepp som återkom under debatten
var innovationskraft, organisationsstorlek och kreativitet, känslan
av tillit och ett bättre klimat för de enskilda medarbetarna
att växa i. Sådana för Sveriges framtid viktiga frågor
och frågeställningar diskuterade med liv och lust en panel
ledd av chefredaktör Thomas Frostberg och bestående av
en mycket centralt placerad politiker, ”Årets affärskvinna
2002”, en nybliven högskolerektor, en tung regionchef inom
telekommarknaden och två kvinnliga VD:ar, båda från
kunskapsintensiva företag och båda specialister på
ledarskapsutveckling.
Ilmar Reepalu, ordförande i Malmö kommunstyrelse,
ger inledningsvis sin syn på vad det mångomtalade kunskapssamhället
är för honom.
Som jag ser det sätter dagens kunskapssamhälle ett avgörande
fokus på människan. Tidigare identifierade man honom och
henne som en del av företagens organisation och metoder. I dag
är det i stället de enskilda medarbetarna som bär på
kunskapen och det gör att den försvinner från företaget
i samma stund som medarbetarna lämnar företaget. Det gäller
därför att föra samman människor för att
skapa en miljö och ett klimat som är så bra för
respektive företag som möjligt.
Berit Henesey, ansvarig för ledarskapsutveckling på
WM-data, säger om kunskapssamhället.
Kunskap är det viktigaste vi har inom våra företag.
Det gäller ständigt att hitta den, förnya den och behålla
den.
Bo Rosvall, regionchef för TeliaSonera, säger om
kunskapssamhället och kunskapsekonomin.
Tittar jag utifrån in på mitt företag så ser
jag att det där gäller att skapa en miljö som tar tillvara
hela den intellektuella kraft som medarbetarna besitter. Tittar vi
sedan framåt tror jag att det är väldigt viktigt för
företaget som kunskapsmiljö att vi har tillit till våra
medarbetare. När det sedan gäller innovationer är det
oerhört viktigt att ge medarbetarna så fria tyglar som
möjligt. Med en massa regler stänger man inne kreativiteten
och det har vi inte råd med. Yngre medarbetare reagerar med
att sluta hos oss när de märker att vad de har av nya idéer
inte tillåts komma fram.
Anna Carrfors Bråkenhielm arbetade 15 år på
Strix Television, varav åtta som VD. Hur ser hon på detta
med att som VD inte sitta och hålla på all information
själv utan att i stället kontinuerligt förmedla den
till sina medarbetare?
Min bransch är väldigt projektstyrd. Det betyder ofta att
varje medarbetare sitter på väldigt mycket information
om just sitt projekt. I det läget gäller det att ha en informationsstrategi
för hela företaget där vi är så öppna
som bara är möjligt. Det gör att man som enskild medarbetare
kan se sin roll och plats i helheten samt skapar det en vi-känsla
som brukar vara bra för produktiviteten på företaget.
Jag har även arbetat med stora ledningsgrupper där det krävts
att alla delat med sig av sin kunskap för den gemensamma kakans
bästa. Det har mot alla odds fungerat alldeles utmärkt.
Gun-Britt Fransson arbetar som VD för Alligator Bioscience,
som är ett företag med 22 anställda. Hur lyckas man
vara kreativ och innovativ med en sådan liten skara?
Jag tror att man i många stora företag missbrukar det humana
kapitalet. Man ser inte den enskilda individen på ett sätt
som han eller hon skulle önska sig. I stället blir det på
det viset att medarbetarna i de stora företagen väldigt
lätt känner sig utbytbara och att ingen lyssnar på
hans eller hennes nya idéer. I det lilla företag jag leder
ser man i stället ständigt varje enskild medarbetare. Det
kan vara på både ont och gott. Det ställer väldigt
höga krav på ledningen och det ställer stora krav
på att de 22 medarbetarna ständigt och i alla sina roller
hela tiden gör sitt yttersta. Det tror jag är en del av
tjusningen i det lilla företaget. Där vill man ha krav på
sig. Där vill man vara möjlig att mäta för att
visa vad man lyckats åstadkomma, ensam eller som en del i en
lite större grupp. I det stora företaget känner man
sig inte sedd på samma sätt som i det lilla företaget.
Eva Engquist, nybliven vice rektor vid Malmö högskola,
säger om kunskapssamhället.
Vi har två olika utvecklingar på gång just nu här
i landet. Å ena sidan har vi en stark global konkurrens som
för utvecklingen i riktning mot slimmade organisationer där
det krävs alltmer av de få som får stanna kvar och
med en mer rationell hantering av det mesta. Å andra sidan har
vi de enskilda individernas behov som ofta handlar om något
annat. Framtiden kommer att bestämmas av vår förmåga
att hantera de här båda världarna på ett intelligent
sätt. I dagens Europa vill människor ogärna arbeta
i ointressanta organisationer - om dessa sedan är privata eller
offentliga spelar mindre roll. Det viktiga är i stället
att man får utlopp för sin egen energi och att man blir
sedd i den organisation man arbetar i. Om vi kommer att lyckas med
det här är en för dagen öppen fråga. Jag
tycker att det står och väger. Vi har under väldigt
lång tid här i landet sagt att det är våra medarbetare
som är vår viktigaste resurs. Men jag tycker inte att det
under de senaste tio till femton åren givit några avgörande
utslag i sätten att organisera våra företag.
Ilmar Reepalu ger sin syn på hur Malmö skulle kunna
utvecklas bättre och snabbare.
Jag skulle vilja se fler ansikten från Malmös näringsliv
på arenan och att de där på ett mer aktivt sätt
än hittills skulle marknadsföra Malmö. Som det i dag
ser ut ägnar sig näringslivet alldeles för mycket åt
att ställa krav på andra i stället för att ställa
större krav på sig självt.
Bo Rosvall kommer med ett inlägg om innovationskraft.
Teknologin är också viktig i det nya kunskapssamhället.
Det kan handla om möjligheten att sitta och arbeta ungefär
var man vill i världen. Jag tror att det vi i dag har som kontor
inte kommer att finnas kvar om tio år. Det kan möjligen
vara kvar som en mötesplats, men som en av många olika
sådana. Jobbet kommer inom en snar framtid inte att vara något
man går till utan i första hand något man utför;
oavsett var det sker. Det kommer att betyda mycket för innovationskraften.
Ilmar Reepalu får avslutningsvis frågan vilket
Malmö vi kommer att se när Nationalencyklopedin om fem år
har ett seminarium motsvarande dagens.
Då har för det första Malmö fått ett annat
utseende för dem som kommer till staden norrifrån. I dag
ligger där en grupp med ödetomter. Om fem år finns
i stället på den platsen ett inbjudande och stort köp-
och äventyrscentrum. Det är viktigt att staden har en attraktiv
entré för dem som kommer hit i olika ärenden. De
färjor som i dag tar sig in och ut i hamnen med IMP-huset som
rikt- och rundningsmärke har så dags fått en egen
hamn, en logistikterminal byggd på den mark som forslats dit
för att ge plats åt Citytunneln. Vidare kommer trafiken
över Öresundsförbindelsen så dags att vara mer
än fördubblad mot dagens 14 000 bilar per dygn och det kommer
att skapa en grund för ett annat idéutbyte i regionen.
Mycket mer kommer att hända, men för att knyta an till dagens
tema hoppas jag verkligen att Malmö högskola om fem år
har fått status som universitet. Det kommer att vara väldigt
viktigt för regionen, inte minst för näringslivet.
Så kan en blick in i framtiden för Sverige och för
Malmö se ut.
Arne Järtelius, Nationalencyklopedin
|
 |
Kunskap, kultur och kvinnor
ALMEDALEN: När Kunskapspriset tillsammans med 1,6miljonerklubben bjuder in till seminarium om kunskap och kultur med inte mindre än tre statsråd på scenen är det klart att man blir nyfiken. Det handlar om kunskap, det handlar om kultur men framför allt om kvinnors villkor inom dessa områden. Och den nyfikna blir inte besviken.
» Kunskap, kultur och kvinnor
|
|
|
Vad betyder matematiken i
den globaliserade världen?
REPORTAGE:
Attila Szabo, lärare i matematik och en av
2009 års Kunskapspristagare.
» ”Vad är en bra matematiklärare?
|
 |
Spridningseffektiv entreprenör
Efter ettan kommer som bekant tvåan. Sedan blir det svårare. Inte att räkna, men väl att som entreprenör kunna/vilja/våga ge sig på ännu ett projekt
» Spridningseffektiv entreprenör
|
 |
Vad har Kunskapspriset
inneburit för dig?
Det har inneburit oerhört många positiva saker. Först och främst var det ju ett erkännande och ett kvitto på att jag lyckats med något. Priset har också öppnat dörrar som gjort att jag kunnat gå vidare och fortsatt inspirera lärare.
» Några frågor till en pristagare
|
| Kunskapsdag med handlingsberedskap Kunskapens dag 2009 började redan 7.45 på morgonen. Då fanns Kunskapsprisets ordförande Arne Ekman tillsammans med två av årets mottagare av Kunskapspriset i SVT:s morgonsoffa.
» Kunskapsdag med handlingsberedskap
|
Kunskap till folket - men hur?
SEMINARIUM: På Forskartorget på Bok & Bibliotek arrangerade Nationalencykloepedin en diskussion om folk och bildning.
» Kunskap till folket - men hur?
|
Kunskapshjältarna finns i
Västerbotten …
SEMINARIUM: …sägs det, när Kunskapspriset bjuder in till frukostmöte i Umeå tillsammans med landshövding Chris Heister.
» Kunskapshjältarna finns i Västerbotten
|
 |
| Johan Holmsäter |
Livsstilsanalfabetismens bekämpare #1
REPORTAGE: 2008 fick Johan Holmsäter Kunskapspriset i kategorin folkrörelser/organisationer för att han har lyckats med bedriften att få en avsevärd del av det svenska folket att förstå hur viktig motionen är för hälsan och för att han genom sin skapelse Friskis & Svettis erbjudit ett lättillgängligt och inspirerande sätt att utöva motionsgymnastik.
» Livsstilsanalfabetismens bekämpare #1
|
 |
| Karin Bojs |
En vetenskaplig kunskapsprisvinnare
REPORTAGE: Karin Bojs var en av sex lyckliga vinnare av Kunskapspriset 2008. I motiveringen för hennes pris står bland annat att hennes allsidiga, kunniga och pedagogiska artiklar och krönikor alltid väcker nyfikenhet och lusten att söka efter ytterligare kunskap.
» En vetenskaplig kunskapsprisvinnare
|
 |
| Eva Funck |
Eva reder ut hur det funkar
REPORTAGE: Alla kan nominera till Kunskapspriset och alla kan nomineras. Just do it! Eva Funck-Beskow har i år lyckats med den ovanliga bedriften att bli dubbelnominerad till Kunskapspriset.
» Eva reder ut hur det funkar
|
Totalkoll på läget i skolan
REPORTAGE: Låt det omgående sägas: en mer omsorgsfull och heltäckande bevakning är svår att genomföra. I alla fall när det fortlöpande gäller att fånga upp vad som händer i den svenska skolans värld.
» Totalkoll på läget i skolan
|
Kunskapsprisvinnare med insiderkoll på banken
REPORTAGE: Gunnar Wetterberg är definitivt dagen efter. Han är så mycket dagen efter att hans annars ganska lugna och skånskt sävliga personlighet (Edvard Persson minus magen) gång på gång spricker upp i ett enda stort leende. Anledning? Jo, dagen innan vi träffas har han lämnat manus till sin nästa bok.
» Kunskapsprisvinnare med insiderkoll på banken
|
 |
I en klass för sig
REPORTAGE: Kunskapspriset och Nationalencyklopedin hade storfrämmande i veckan. Det bestod av större delen av lärarteamet i TV-serien Klass 9A jämte två rektorer från skolan – Johannesskolan i Malmö – där den mångomtalade och livligt diskuterade TV-serien spelades in.
» I en klass för sig
|
Kunskapsgalan 2008
REPORTAGE: Kunskapsdagskvällens stora begivenhet är den årliga Kunskapsgalan i Blå hallen i Stockholms stadshus. Om två månader är det nobelpristagarnas tur att inta 85-årsfirande Blå hallen med kung Carl Gustaf och drottning Silvia i spetsen. Den här kvällen är deras förstfödda dotter kronprinsessan Victoria hedersgäst och prisutdelare.
» Kunskapsgalan 2008
» Bilder pristagare 2008
» Pressmeddelanden
|
Kunskapens dag 2008
REPORTAGE: När Kunskapens dag sammanföll med internationella barndagen såg det ut som en tanke att ung kunskap valts som tema. Följaktligen fick skolans värld mycket uppmärksamhet på olika sätt. Dagens mest frekvent förekommande ord, kunskap, visade sig vara svårt att definiera.
» Kunskapens dag 2008
» Bilder Kunskapens dag
|
 |
| Nikesh Arora, Google |
Googlande hederspristagare
REPORTAGE: Företaget Google grundades för tio år sedan. Namnet är sprunget ur en lek med ordet googol, som är ett tal som består av en etta följa av hundra nollor. Lekfullheten kom av att man sökte efter ett namn på ett företag med ambitionen att samla och organisera all världens information på Internet.
» Googlande hederspristagare
|
Lennart Nilssons Stockholm
in på bara livet
REPORTAGE: Fotograf Lennart Nilsson fick 2004 Kunskapspriset. I prismotiveringen beskrivs hans gärning som ”en världsunik, outtröttlig och ständigt förfinad insats att med bilden som pedagogiskt instrument inspirera miljoner människor världen över att ta till sig kunskap om livet i alla dess detaljer och skeden”.
» Lennart Nilssons Stockholm in på bara livet
|
Kunskapsresa till Riga
RESEBERÄTTELSE: 5 juni samlades vi, 13 personer från Bok & Bibliotek, på flygbusshållplatsen för vidarebefordran till Landvetter och därifrån vidare till Lettland.
» Bok & Bibliotek i Riga
|
Individuell kunskapsutveckling
REPORTAGE:
Gissningens vågor gick som vanligt höga inför vem som skulle vinna i vilken kategori i samband med utdelningen av Kunskapspriset 2007. Allra högst gick gissevågorna i kategorin skola/utbildningsväsende.
» Individuell kunskapsutveckling
|
Forskning & Framstegs kunskapsresa till Krim
REPORTAGE: Den mycket generösa prissumma som medföljer Kunskapspriset har just använts till en resa av Forskning & Framsteg, vinnare i klassen ”Övrig verksamhet” 2007.
» Forskning & Framstegs kunskapsresa till Krim
|
 |
FRUKOSTMÖTE
Bubblig kunskapspris-vinnare
Hans Rosling gör det med bubblor. Massor med bubblor. Bubblor i alla de färger, av alla de slag och med bubbligt olika innehåll.
» Läs mer
» www.gapminder.org |
|
|
Pris vare Sveriges största kulturmanifestation
Bok & Bibliotek: Sverige vimlar av kultur med vidhängande manifestationer av alla de slag. Vem som är bäst och vackrast kan diskuteras. Störst är i alla händelser Bok & Biblioteksmässan i Göteborg.
» Pris vare Sveriges största kulturmanifestation
|
| Partner och sponsorer om Kunskapspriset |
|
|
 På Malmö Aviation bryr vi oss. Vi bryr oss om våra resenärer, våra medarbetare, våra kollegor, våra samarbetspartners och vår omvärld. Och hand i hand med allt går kunskap. För alla behöver kunskap. Kunskap är nyckeln till en massa saker. Bland annat kloka beslut. Därför samarbetar vi med Kunskapspriset. För genom att ha kunskap kan vi till exempel forma vår produkt så att den passar våra resenärer så bra som möjligt. Och genom kunskap kan vi ta tillvara våra medarbetare på bästa sätt. Det samma gäller våra samarbetspartners och omvärlden i övrigt. |
Malmö Aviation
Olof Löfgren, Marknadschef |
|
|
Pristagarna får utöver priset på
250 000 kronor, ta emot en glasskulptur skapad av Bertil Vallien.
» Läs mer om Bertil Vallien |
|
|
|
