Innovationstålighet och kreativitetslusta

Temat för den näringsrika kunskapsfrukosten i Kunskapsprisets regi denna första vårdag 2007 löd: "Hur mycket innovation och kreativitet tål vi?" Platsen för att diskutera detta var den bästa tänkbara: Nobelmuseet i Stockholm. Där blickade samtliga nobelpristagare från sina platser på väggar och i tak ner på panel och åhörare. De hade säkert velat ha ett eller annat ord med i laget eftersom dagens ämne definitivt hörde till deras bästa gren. Nu kunde de närvarande inspireras av deras exempel och se dem i andanom.

Att ämnet innovationer ligger i tiden visade en samma dag som kunskapsfrukosten publicerad undersökning där Cap Gemini och KTH i Stockholm hade intervjuat cheferna i ett antal svenska storföretag om vilket de ansåg vara det mest innovativa företaget i Sverige. Det något överraskande svaret presenteras efter paneldiskussionen. Inför den diskussionen ska vi i stället ta fasta på tre smått motsägelsefulla resultat av den nämnda undersökningen:
• Trots att man tycker att innovationer inom service och tjänster är viktiga fortsätter företagen att satsa mest på mer teknisk utveckling.
• Det finns ingen samsyn bland företagsledarna om vad som ligger i begreppet innovation och hur man ska arbeta med för att bli bättre på det.
• Det finns inte heller någon samsyn mellan ledning och anställda om vad innovation är och hur man internt ska jobba med det.

Hur förhåller sig de tre resultaten till de uppfattningar som kom fram i Kunskapsprisets frukostpanel?

Panelen denna vårmorgon bestod av sex personer som under ledning av Pontus Schultz, chefredaktör för Veckans Affärer, skulle diskutera sin egen och andras kreativitet. Anne Abraham (AA) fanns med i panelen i egenskap av nybliven VD för Ung Företagsamhet. Den organisationen tillsammans med KompetensGruppens VD Anders Åkerman (AÅ), som också fanns med i panelen, var två av 2006 års vinnare av Kunskapspriset. Ylva Sjönell (YS), är kommunikationsdirektör vid VINNOVA, som är en statlig myndighet med uppgift att dela ut stöd till forskning och utveckling. Fredrick Federley (FF) fanns med i panelen i sin egenskap av både riksdagsman (c) och blivande småföretagare (salladsbar), och Saeid Esmaeilzadeh (SE) är forskare och företagare. Paneldeltog gjorde även Anders Johnson (AJ), tidigare chefredaktör för DN, numera skriftställare och dagsaktuell med den i sammanhanget passande boken Tidernas entreprenörer i Sverige.

Släpp kreativiteten lös!
AJ får komma till tals först. I sin nämnda bok har han nämligen en användbar definition på innovation: "en ny verksamhet som startats av en entreprenör". Det kan låta enkelt, men bakom innovationen ligger en lång kedja av beslut och handlingar som tagits i beaktande innan den blivit möjlig att omsätta i praktiken och på marknaden. Mycket av diskussionen vid denna kunskapsfrukost kom att handla om just vägen från idé till innovation och om entreprenörens roll i den kedjan.

Riktigheten i definitionen bekräftas omgående av SE som beskrev en innovations eller uppfinnings väg från universitetet till att kunna presenteras som en färdig produkt för kommersiellt bruk som synnerligen lång och besvärlig. "En uppfinning måste förädlas innan den kan tas om hand av en entreprenör, och det är i det mötet som innovationen skapas. Det är ett teamwork i vilket det ingår kompetenser från många olika håll. Jag har aldrig hört talas om att någon tagit en idé direkt från universitetet och ut på marknaden. Idén eller upptäckten är bara början på en lång och mödosam process." Forskare är i bästa fall bra på att lösa olika problem, enligt Saeid, "men när det kommer till att omsätta dem i pengar måste entreprenören till. Han eller hon är bra på att omsätta idéer i pengar, medan forskaren är bra på att omsätta pengar i nya idéer."

AJ: "Jag tror att vi har en tendens att överskatta de tekniska innovationerna. De allra flesta nya affärsverksamheter bygger på organisatoriska, inte på tekniska innovationer. Att man gärna ser upp till tekniken och till tekniska uppfinningar beror nog på att man beundrar dem för deras häftighet, men det är en ganska kortvarig lycka. När det gäller en innovation som IKEA är det omvänt många som tycker att deras koncept är väl enkelt och att man borde ha kommit på samma lönsamma idé själv. Jag tror att Ingvar Kamprad lyckats lyfta handelns status i Sverige. Historiskt sett har handeln haft en låg status här i landet, men det har ändrats ganska mycket på senare år. Ett skifte är på gång på den fronten, som jag ser det."

Mindre politik ger mer kreativitet
Politikern i panelen får frågan om han tror att politiska begränsningar kan vara ett problem när det gäller att få kommersiella idéer att flöda. FF svarar: "Jag tror att det skulle vara möjligt att komma med förändringar av lagstiftningen när det gäller både företagande och skatter som skulle kunna sätta lite mer fart på kreativiteten hos människor." FF säger sig se Estland som en förebild för hur det skulle kunna vara i stället. "Estlands skattelagstiftning är fem rader lång. Det räcker uppenbarligen. Tanken med den lagstiftningen är att göra det så lätt som möjligt för alla inblandande. I dag betalar man i Estland 22 procent i skatt på de pengar man tar ut ur ett företag. Man betalar således inte skatt på hela vinsten utan bara på den del man väljer att ta ut för egen konsumtion eller vad det nu kan vara man använder pengarna till. Estland är snart ifatt Sverige på de flesta områden. Exempelvis har man inga sjukvårdsköer i Estland."

"Jag", det är AJ som får ordet, "tror liksom FF att politiska regelverk är viktiga, men jag tror samtidigt att de inte är helt avgörande. Vi brukar tala om Gnosjö som en förebild för företagsandan i landet. Då ska man vara medveten om att det finns flera olika Gnosjö i landet, dvs. att de regionala skillnaderna i landet också spelar en roll för företagandet. När vi inser det förstår vi snabbt att skolan spelar en central roll i sammanhanget. Skolan och barnens föräldrar har en stor roll att spela för att stimulera kreativitet. Skolans roll är viktig när det gäller att skapa kompetens, kreativitet och fantasi, och på de punkterna finns det stora variationer regionalt och individuellt i Sverige."

Storleken inte avgörande
YS kommer in i diskussionen: "Jag tycker definitivt att man ska släppa kreativiteten så lös som det bara går, men när det väl är gjort gäller det att hitta vägar för att tygla den. När vi väl fått ett antal nya idéer till produkter eller tjänster att arbeta vidare med så gäller det att hitta någon form av systematik för att få det hela att gå ihop på slutet. I min dagliga verksamhet på VINNOVA arbetar jag med forskare. Det är ofta personer som hittar en lösning på ett problem som de inte vet vad det löser och ännu mindre vet de att skapa någon produkt av sin lösning. När man ska kommersialisera forskning gäller det därför att arbeta på andra sätt. Det är något jag inte tycker att vi är speciellt bra på här i Sverige."

AJ: "I något skede av en innovations liv finns det fördelar om det finns en stor och ekonomiskt stark organisation i bakgrunden, men i ett första skede är den stora organisationen snarare ett hinder än en styrka. Jag har två bra exempel på det. Det är dels magsårsmedicinen Losec från Astra och Ericsons mobiltelefon. I båda fallen togs de produkterna fram av små och rebelliska enheter inom respektive företag. Losec tags fram av en liten enhet inom Astra i Mölndal. Till en början bedrevs det projektet i strid mot vad Astras ledning i Södertälje tyckte. Detsamma gällde för Ericssons mobiltelefon. Den senare utvecklades i Kista och inte på huvudkontoret som personalen i Kista kallade för Pensionat Höstsol. Huvudkontoret kallade Kistagruppen för Dinky Toys eftersom de, som man såg det, bara höll på med leksaker. Det är två exempel på att storföretag behöver rebeller som tänker på ett helt annat sätt än ledningen för företaget gör."

AÅ: "Det som Anders just sa är något jag har upplevt inom mitt företag. Det har gjort att vi knoppat av systerföretag inom moderföretaget för att ge möjlighet och spelrum för nya idéer att komma fram och att växa sig livskraftiga. Av någon anledning har grogrunden för det inte varit lika bra inom moderföretaget. För mycket kreativitet kan lätt skapa oreda. Därför är det bra att sådana projekt läggs i en egen och mindre miljö att växa sig starka i."

Överskattade genier
"Förebilder är viktiga för att man ska komma vidare" säger AA från Ung Företagsamhet. "Det är något vi arbetar med när vi låter eleverna i de skolor där vi är verksamma starta egna företag. På alla de orter där vi är verksamma kommer det lokala företagare och diskuterar och inspirerar våra elever. Eleverna träffar också andra elever i samma situation på de olika mässor vi har runtom i landet."

SE: "Jag tycker att det är på tiden att vi avmystifierar det här med att det krävs genier för att innovationer ska komma fram. Det går inte att på ett tidigt stadium tala om vad som är bra och dåliga idéer och uppfinningar i en kommersiell mening. Det dröjer åratal av ytterligare arbete innan det står klart, och det är i den processen som innovationen växer fram. Ofta har den inte ett dugg att göra med vad man ursprungligen började arbeta med och som man trodde så mycket på. Det handlar i stället om så pass enkla saker som människors sätt att tänka och deras mentala inställning till innovationer."

"Jag tror att 90 procent av det man tänker göra visar sig vara mycket svårare att genomföra än man först trodde." Den som tror det är AÅ, som fortsätter: "Men är man en riktig entreprenör går man alltid vidare oavsett hur svår en uppgift visar sig vara. Jag har haft en massa projekt att genomföra som varit oerhört svåra att ro i land, men jag har inte givit upp. Något direkt eget misslyckande som entreprenör kan jag inte komma på."

Här kommer AJ åter in i diskussionen med att säga att vi inte ska stirra oss blinda på nya uppfinningar. "Det är en mental felsyn." I stället är det enligt AJ på det viset att de allra flesta nydanande företag grundar sin verksamhet på annat än nya konstruktioner. AJ nämner H&M och IKEA som två exempel på det. MTG och TV 3 är två andra. Volvo är enligt honom ett annat. Volvo uppfann som bekant inte bilen eller någon ny teknik för den. Vad man däremot utvecklade var en ny organisation för att tillverka och sälja sin bil. AJ, som kan de svenska entreprenörerna på sina fem fingrar, nämner Alfred Nobel och Gustaf de Laval som två olika uppfinnartemperament. Den grundläggande skillnaden mellan de två - "det är något som ingen lärobok brukar ta upp" - är att den förre var en lysande uppfinnare och entreprenör. Han fick ett pris uppkallat efter sig, och när han dog var han en av Europas rikaste män. Gustaf de Laval var en lysande uppfinnare men en katastrof som entreprenör och han dog utfattig.

Innovation och nyföretagande
Till sist. De mest innovativa företagen i Sverige enligt ett antal chefsintervjuer är i ordning: IKEA, Ericsson, Sandvik, Scania och Astra Zeneca, Volvo, Tetrapak och Skype, Tele2, H&M och Axis. En hel del teknikföretag som synes men även en och annan uppstickare - plus den klara ettan IKEA - inom handel och tjänster. Det finns uppenbarligen utrymme för en hel del ytterligare kreativitet och innovation här i landet för att skapa både fler och större företag!

Detta senare, och det var en fråga som frukostpanelen inte alls berörde, är inte minst viktigt med tanke på behovet av nyföretagandet i landet. På den punkten har på allra senaste tid vitt skilda uppfattningar redovisats från de statliga myndigheterna NUTEK och Institutet för tillväxtpolitiska studier (ITPS). NUTEK menar att det för att skapa tillväxt på lång sikt behövs många fler och växande företag, medan man från ITPS menar att fokuseringen på antalet nya företag till och med kan vara skadlig för ekonomin. Det kanske kan vara ämnet för någon kommande kunskapsfrukost i Kunskapsprisets regi?

Kunskap, kultur och kvinnor

ALMEDALEN: När Kunskapspriset tillsammans med 1,6miljonerklubben bjuder in till seminarium om kunskap och kultur med inte mindre än tre statsråd på scenen är det klart att man blir nyfiken. Det handlar om kunskap, det handlar om kultur men framför allt om kvinnors villkor inom dessa områden. Och den nyfikna blir inte besviken.

» Kunskap, kultur och kvinnor

Vad betyder matematiken i
den globaliserade världen?

REPORTAGE: Attila Szabo, lärare i matematik och en av
2009 års Kunskapspristagare.

» ”Vad är en bra matematiklärare?

Frukostmöte i Linköping

FRUKOSTMÖTE: Det är arla morgonstund.
Representationsvåningen i länsresidenset ligger smygande tyst. Nej, vänta! Klirr från koppar och tallrikar hörs från köket.

» ”Mansionem in lincopia”
» Inslag från P4 Östergötland

Spridningseffektiv entreprenör

Efter ettan kommer som bekant tvåan. Sedan blir det svårare. Inte att räkna, men väl att som entreprenör kunna/vilja/våga ge sig på ännu ett projekt

» Spridningseffektiv entreprenör

Vad har Kunskapspriset
inneburit för dig?

Det har inneburit oerhört många positiva saker. Först och främst var det ju ett erkännande och ett kvitto på att jag lyckats med något. Priset har också öppnat dörrar som gjort att jag kunnat gå vidare och fortsatt inspirera lärare.

» Några frågor till en pristagare

Kunskapens dag 2009 började redan 7.45 på morgonen. Då fanns Kunskapsprisets ordförande Arne Ekman tillsammans med två av årets mottagare av Kunskapspriset i SVT:s morgonsoffa.